Visar inlägg med etikett vardagsbetraktelser i Uddevalla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vardagsbetraktelser i Uddevalla. Visa alla inlägg

söndag 12 januari 2014

kunskap och viljan att veta.

Nyfiken är troligen en bra beskrivning på mig. Jag vill lära, jag avskyr att inte ha koll jag blir arg om jag inte förstår. Annat var det under ungdomen då jag skulle gå i skola, inte var det särskilt kul, inspirerande eller intressant. I vuxen ålder har jag läst in en del kurser och utbildningar som gett betyg, och annat som gett certifikat eller intyg. Nu är det dags igen, i december förra året började jag en ledarskapsutbildning som löper över ett helt år. Där är det nu dags för andra träffen och jag är mycket nyfiken på vad dessa dagar ska ge. Ledare för kursen är Barbro Mellberg och när jag googlade på det namnet innan kursstart blev jag ännu mer inspirerad att läsa. Att gå en utbildning för någon som VET hur det är att vara ledare i en idéburen organisation är något helt annat än att gå kurs för chefer som passar varsomhelst....  Att arbeta i en förening som anställd är annorlunda och kräver andra saker.
Jag kommer matchas med en mentor och på hemmaplan få ett bollplank, känns helt fantastiskt. Spännande också att se vad för typ av mentor jag behöver. Eftersom jag är ett yrväder inbillar jag mig alltid att jag behöver stöd av någon som är min totala motsats, lugn som en filbunke alltså. Tänk om det inte är så.... Som sagt spännande. 
Mer kurser blir det nu i vår. Jag blev antagen till Ljungskile Folkhögskola och en kurs för Journalistiskt skrivande, en distanskurs som håller på hela våren. Första uppgiften inlämnad ikväll. Det var snarare onödigt spännande......
 
Sedan får jag just nu lärdom av andra skäl, lärdom jag kunde varit utan men det är säkert nyttigt. 
Jag lär mig att se hierarkier och jag ser hur makt förblindar, fördummar och förfegar. Har du en position att bevaka är det lätt att tiga still istället för att ta en fight, bäst att vara tyst och behålla positionen. För mig är det obegripligt när jag möts av uppmanigar som - hen missförstod saken men har nu förstått det, är du bara lugn ett tag går det över. Lugn, jo jag är lugn, helt lugn. Ser lugnt på hur människor inte står upp för andra, ser hur korthuset faller samman. När nya makthavare ondgör sig över den struktur som fanns förut med maktfullkomlighet, är de helt blinda över sin egen roll i samma spelplan. Blinda över hur de spelar, hur de själva är maktfullkomliga, blinda för den härskarteknik de använder och blinda för de stövlar som trampar ner människor som inte riktigt följer det snören som ledaren drar sina marionetter i. Kunskap är aldrig tung att bära, erfarenheter är ibland tunga att få, men man lär sig förhoppningsvis alltid något.
Jag är tacksam att jag inte stannat i gamla normer. Tacksam att jag inte säger så har vi alltid gjort. Inte hänvisar till att det var bättre förr. Jag är glad att jag fortfarande söker kunskap och har viljan att gå framåt, följa tiden och utvecklingen, att jag orkar utvecklas och har en stark vilja att veta. 

onsdag 3 juli 2013

Släpp fångarne loss!

Jag har lagt till en god vana i livet. Morgonpromenad, en timma runt Bjursjön. Jag möter människor, då och då och ser att alla har hörlurar. Kanske jag skulle ta imorgon tänkte jag första gången. Men då hade jag ju missat Gransångaren som sjöng och lät så nära att jag var tvungen att stanna och kika. För mig blev han ett nytt kryss, alltså hört den har jag gjort i åratal, men sett den sådär tydligt på riktigt, nej detta var första gången. Med hörlurar hade jag missat braket och inte vänt på huvudet för att se råbocken sätta av i full karriär. Jag hade inte hört plasket och nyfiket letat för att upptäcka strömstaren. Nej vet ni vad, lämna hörlurarna hemma, släpp öronen loss det finns en hel värld där utanför!
Obs bilden lånad av google bildsök.

söndag 30 december 2012

Im going .....

Närmare ett nytt år än nu är det svårt att komma. 2012 läggs i malpåse och kommer inte tänkas så mycket på. 2013 öppnar sig och vad, på allvar VAD ska det fyllas med?
2013 är mitt femtionde år på jorden. Känns som om det är dags att bestämma vad jag vill, att förvalta det väl helt enkelt. Mer tid till bra saker, mindre jobb t.ex, även om det är väldigt roligt är det just jobb. Resor, vila och umgås med vänner, det är nog vad jag längtar efter. Men mina vänner är precis lika upptagna som jag så ändrar jag mig och får mycket tid, blir jag rtt ensam för ekorrhjulet fortsätter hos de flesta andra. Vad är det med denna tid, 2000-talet som gör att vi måste hinna, göra och vara så mycket?? Ibland dyker det upp förbjudna tankar i huvudet på mig, var det inte bättre förr i alla fall....
Nåväl framtiden är min, eller vår för familjen är det viktigaste jag har. Några radikala förändringar blir det. Funderar t o m på att köpa Friskiskort, men säg inte det till någon för det är en hemlis :) Stor fest när jag fyller 50 kanske vore trevligt och så en resa. Annars vete sjutton, hur lätt ar det att ändra livet egentligen?!

lördag 29 december 2012

När jag var liten

Var det fult att ljuga. Idag ser jag att människor i min omgivning gör det hela tiden. Olika saker handlar det om förstås men oftast för att nå egen vinning. Kanske är det inte längre fult att ljuga, kanske är det nu för tiden bra att sätta sig själv i främsta rummet på bekostnad av människor runt omkring. Nej det är klart att det inte är! Men så länge det finns människor som tror allt som skrivs på sociala medier och inte en enda gång funderar över sanningshalt, källgranskning, faktagranskning och använder lite kritiskt tänkande, ja så länge är det fritt fram för andra att på sin väg uppåt/framåt, trampa ner andra. Jag brukar inte säga att det var bättre förr, men när jag var lite var det fult att ljuga och det var faktiskt bättre.
När jag var liten var korsspindel giftig, ja man kunde rent av dö om de bet en. Jag hoppas inte det var sant, för denhär är väldigt närvarande i våra liv. Kanske var det inte bättre förr......

lördag 2 juni 2012

Bäva månde Uddevallaborna!

Dagens Bohusläningen går kanske till historien för det mest upprörande jag haft till morgonkaffet.Får så hög puls att det gör ont i öronen. Vi betar av en sak i taget....

Börjar med den fantastiska rubrik:  Politikerna lämnar över badhusplaner till invånarna.
Presskonferens för att redovisa en utredning som inte visar något som inte utredningar gjorda från 2007, ja kanske ännu längre tillbaks, redan visar. Den Moderatledda majoriteten förnekar sig inte. Man bygger luftslott och använder skendemokrati. Kallar till presskonferens  och har inget att berätta. Det blir som med Rimnershallen som var utredd så många gånger att föreningar till slut vägrade svara på fler frågor....
En sak har man dock gjort för badhusfrågan, utökat administrationen. Kanske är Uddevalla den enda staden som har ett badhusråd, så lyckades man försörja ännu en person på skattemedel.

I papperstidningen kan vi också läsa om hur kommunen får ganska många miljoner tillbaks från AFA. Den Moderatledda regeringens politik har gjort det så svårt att bli/vara sjukskriven att pengar i försäkringen inte betalas ut. Istället betalas de tillbaks till kommunen. Kommunen stoppar det i egen ficka och täpper till hål i budget som man genom egen planering och styre skapat. Det är självklart och rätt läser jag i tidningen. Då tror jag man glömt att det är alla kommunalarbetare som AVSTÅR lön för att försäkringar ska betalas. Det är en sak man tar hänsyn till i löneförhandlingar, inte på något sätt kommunens "egna" medel, utan lön de anställda avstått för att vara försäkrade. Jag förstår att pengarna inte kan gå till varje enskild, men in i verksamhet vore väl det minsta man kan begära.

Sist men inte minst läser jag en djupintervju med tekniska nämndens nya ordförande som angående parkering på Kungstorget säger. citat// Det stred jag för. Jag gillar inte tomma torg, då är det väl bättre att det står bilar där åtminstone// slut citat.
Med tanke på de rivningstomter vi har i centrum blir jag förskräckt. Framtidens melodi verkar alltså bli, fyll på med bilar överallt så är det inte tomt.

Bäva månde Uddevallaborna!


tisdag 29 maj 2012

Helgen som försvann!

Kom på det när jag läste hos Solnasnack, att det varit pingst. Visserligen var jag lycklig och nöjd över värmen, doppet i havet och stunden på Slussen med syster yster. Såvärst hänförd var jag dessvärre inte. Finns det statistik tro om man gifter sig lika flitigt på pingst nu som förr?! Eller har det spridit ut sig till andra sommarhelger tro. Tänk vad en enda dag, en röd sådan, kan förändra upplevelsen.

söndag 22 april 2012

Ska vi prata väder.....

Inser att jag kommit av mig i mina inlägg om vårtecken. Bläddrar bakåt genom åren och ser att det varit flitigt andra år. Kanske är det för att våren faktiskt kom av sig, åtminstone stannade upp. Allt blommar längre säger någon som försöker vara positiv. För mig är det nog ganska oviktigt, mitt problem är att det är kallt och att det regnar. Jag avskyr verkligen att frysa så utearbete har det blivit minimalt av.
I Helgen skulle vi varit på vårt älskade Bassholmen för arbetsdagar, men i regn, kyla och snålblåst blir det inte mycket gjort så vi ställde in. Helt oväntat blev det nästan varmt igår och det regnade inte som utlovat. Vi hann med några timmar i trädgården. Såg ett par humlor men det är allt i insektsväg, måtte det dröja ett tag med all blomning som behöver pollineras.....Väntar på varmare väder av flera skäl faktiskt. Har varit hos doktorn och troligen fått diagnos på varför jag har tilltagande ont i fot, knä och höft. Jag har dragit ut på det i det längsta att gå dit, var helt enkelt orolig för dommen.... Den var inte så illa som jag fruktade. Det är troligen Bursit, under 14 dagar smörjer jag fot och knä med antiinflammatoriskt, inte i höften, där har jag fått tid för en cortisonspruta. Inte någon drömstatus men långt mycket bättre än det jag var rädd för.Nu hoppas jag att när värmen kommer, för det gör den väl... kan komma igång med mitt cyklande igen. Jag var så otroligt lycklig när jag köpte cykeln och fick en verklig sorg när det uppdagades att det gjorde för ont att cykla. Med lite tur (kan ju jag behöva) och lite varmare väder, kanske, kanske jag kommer cyklande igen. (Bilden min fina nya cykel.)

måndag 9 april 2012

KVIRR och lite vardag.

Jag har det i huvudet. Texterna jag skulle vilja skriva men jag får inte ut dem. Dem om skolan som behöver omorganiseras Den om min arbetsplats som tydligen i andras ögon är en ickeplats, den om kommunens sätt att förstöra en egnahemsförening, men det vill sig inte. Texterna sitter fast i huvudet. Kanske kan jag aldrig skriva mer, vad vet jag. Kanske borde jag göra som Agata Kristi och försvinna spårlöst 10 dagar, för att återkomma och skriva briljant. Eller så fortsäter jag med små texter och mycket foto tills jag vet om jag ens fortsätter.
Får väl se vad det lider vart allt tar vägen.
PÅSK! Fler dagar ledigt på raken än jag haft på en evighet. Faktiskt blev jag inte så rastlös som jag trodde, snarare lät jag tröttheten komma ikapp och jag har minsann vilat. Sovit middag varje dag, läst massor och bara varit. Så välbehövligt. Längtar inte alls till jobbet, skulle nog behövt flera dagar till, tur det är kort vecka på tur.Påskdagen som visade sig bli okej vädermässigt förvaltades väl.
Nästan en heldag vid kusten, KVIRR för hela slanten.
Startade i Kungshamn där den samlade utställningen var. Bestämde där vilka konstnärer vi ville se mer utav och satte så rutten.
Tyckte nog samlingsutställningen var i magraste laget, men några blev vi nyfikna på.
Var också lite flexibla och svängde in vid KVIRR-skyltar längs vägen. Ett obligatoriskt stopp blev det vid KKV, en av våra favorittillhåll där jag också blev förälskad.Stefan Kristiansson heter konstnären och jag föll pladask. Efter påsk levereras den hem till mig. Tavlan alltså, inte konstnären:-)
Är man i Gerlesborg passar man med fördel på att äta lunch. Helgen till ära var det påskbuffé. Och får man väl tillägga, en Bohuslänsk sådan. att frossa i havskräftor och blåmusslor jämte ägg och sill var verkligen helt okej:-)Kanske hade Tone Lanegård Thideman den mest skymda men också mysigaste entrén. Hennes snäckor fick mig att vilja ha trädgårdskonst igen och snäckorna som var handfat fick mig att drömma om nytt badrum, varför maken varsamt men bestämt tog mig därifrån....
Mest förtjusta var vi hos Christina Mörnholm, hos henne tror vi att vi kommer inhandla konst men vi ville inte göra något impulsköp. Nu vet vi var hon håller till och det blir fler besök där.
Idag blir det att kura inomhus, kylan är trist men vilsam....