Jag är inte glad.

Får konstatera att inte ens en träff med bokjuntan skingrar mina tankar. Blev förtjust över att boken jag valt verkligen gripit tag i alla. Det blev bra samtal. Samtal om kvinnokraft, vackert språk, äkta kärlek och eländiga män. Om förr och nu. Mycket vi tror hände förr händer också nu. Intressanta samtal. Jag kan ändå inte fullt ut vara aktiv känner jag. Tankarna far iväg. Tror ni inte att jag pratade om Försäkringskassa. SKIT det skulle jag inte. Känslan av att inte ha en strategi om det blir ett nej den 24:e är frustrerande. Inte konstigt sa de kloka medsystrarna. Jag har levt i alarmberedskap så länge att strategierna är slut. Synd att jag låter det påverka mig så. Inte roligt att se fram emot födelsedag och midsommar med den här snaran runt halsen. Får jag ett nej vet jag åtminstone vad jag skall förhålla mig till. Nu är det jobbigt. Hur jag än anstränger mig finns inte glöden.
Jag är helt enkelt inte glad.

Bästa dagen!

Snart ringer brorsan och väcker mig;-) Då ska vi åka och hämta sten. Behöver singel och täcka vissa rabatter. Vi fortsatte i helgen att göra om på framsidan. Det var maken som grävde och flyttade rabattkanter, jag drack kaffe. På vår bil finns inget drag och vi har för all de ingen kärra heller... Men jag har en bror som hjälpt mig med samma sak flera gånger förut. Det känns bra!

Bra känns också att jag ska få ur mig allt jag funderar på när jag träffar min mentor. Som om inte det är nog är det dessutom bokjunta ikväll. Så himla härligt! Sista träffen innan sommaren. Känns lite vemodigt men klart att även vi behöver sommarlov. Den bok vi ska läsa under sommaren kommer någon få välja ikväll. Inte många kvar nu som inte valt första gången. Sedan börjar vi om. Med stickans hjälp får alla välja var sin gång....Boken vi pratar om idag har jag valt. Hohaj. Ska bli spännande att se vad de andra tyckt. Vad de reagerat på osv. Hohaj skiljer sig från de övriga böcker vi läst ihop. En bra dag väntar mig med andra ord.
Kanske den bästa.

På liv och död.

Jag ska inte påstå att bokjuntan är på liv och död, även om den blivit en viktig del av livet. Däremot var bokvalet den här gången, På liv och död, historien om Micke Dubois. Jag var skeptisk! Herregud, Svullo var ju riktigt eländigt dålig. Att läsa om självmord när man dessutom mår som jag gör var också en påfrestning.

Självmord, själva ordet är laddat. Att då läsa om det så ärligt och utan skyddslappar som i den här boken är mycket tänkvärt. Först funderade jag på vad "hon" ville. Hans ex alltså som lämnat alla uppgifter. Döva sitt dåliga samvete, göra honom till odödlig martyr eller ännu värre svartmåla honom. Fast jag hittade liksom inte det. Hon ville nog bara berätta, kanske också för barnens skull.

Boken föder mycket tankar hos mig. Jag hittar mina egna fördomar och jag gillar det inte! Jag som är så modern och lever utan fördomar..Kvinnan i hans liv t.ex. Jag upplever henne som ansvarslös och omogen. Vaddå bara blir med barn, gång på gång dessutom. Tar hon då inget ansvar? Fördomar såklart. Det borde varit hans ansvar lika mycket. Vet inte varför jag reagerar så på henne.

Livet de levde tillsammans var kort och hetsigt, många pubrundor och högt tempo. Samtidigt märks det att de aldrig känner varandra. Det går ganska fort utför. I boken kommer vi in ganska sent i Mickes liv, man förstår att det varit långa svarta perioder innan. Man anar trasig barndom och man funderar över, kombinationen, kändisskap, anabola och sprit, och familjeliv.

Samtidigt kunde var och en av oss runt bordet känna igen andra par i sättet att leva. Sättet att må. Alla runt bordet hade varit med om självmord på rätt nära håll. Som vanligt blev samtalen skiftande, öppna, ärliga och spontana. Märkligt att kan kan skratta och ha så roligt samtidigt som samtalen är djupa och seriösa. Jag tror verkligen den här gruppen är unik;-) Vi har verkligen klickat. Vi diskuterar allt utan att dra oss för det. Boken fick betyget klart läsvärd av oss och vi var alla glada att vi fått den på listan då vi insåg att den hade vi aldrig läst annars.

Nästa gång får jag välja bok! Det har jag redan gjort. Det blir Hohaj av Elisabet Rynell. Den ska vi diskutera i midsommarveckan. Vi var inte riktigt färdiga för sommaruppehåll. Visst är det härligt!!
Nästan lite på liv och död:-)