Jag läser med både glädje och stolthet allt som skrivits om körslaget. Jag tycker det är stort att Bohusläningen skickar dit både journalist och fotograf helg efter helg. Jag bara undrar en sak! Om man ändå är i Stockholm och rapporterar om Uddevallapersoner. Varför slinter det inte med en endaste liten rad om Andreas T Olsson?? Vår egen Uddevalla estradör som sätter upp Nobelpristagaren på Playhouse Teater. Lite stolta kan vi väl vara över hans bedrifter också?! När man ändå är i Stockholm tycker jag gott man kunde hör sig för med honom också. Hur har det varit är vi nog många som undrar. Dessutom undrar jag varför det inte kommit en endaste liten rapport!
Visar inlägg med etikett Nobelpristagaren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nobelpristagaren. Visa alla inlägg
fredag 9 januari 2009
torsdag 1 januari 2009
Stockholmare gå man ur huse!
Uddevallasonen Andreas T Olsson gör Nobelpristagaren på Playhouse Teater. 31 dec - 17 januari. Det finns bara ett att göra! Se den! Jag uppmanar alla Stockholmare att gå man ur huse!
torsdag 9 oktober 2008
Nobelpristagaren, inte Jean-Marie Gustave Le Clézio.
Jag får en del pressmeddelande, detta är det första jag publicerar. Jag har sett föreställningen så valet är enkelt.
Nobelpristagaren den kan jag rekommendera skrev jag 19 januari när jag sett premiären. Det är därför med glädje jag gör det nu, rekommenderar alltså, gå och se den!!Jag önskar jag kunde se den igen!!
Pressmeddelande 2008-10-09 från http://www.nobelpristagaren.se/
Årets nobelpristagare i litteratur är Samuel på SJ:s tidtabellsavdelning!
Idag kl. 13.00 offentliggör Svenska Akademien vem som tilldelas årets nobelpris i litteratur, men redan nu kan vi avslöja pristagaren. Åtminstone om man får tro författaren och dramatikern Åke Cato.
I Åke Catos monolog Nobelpristagaren får Samuel Jönsson, anställd vid tidtabellsavdelningen på SJ, ett oväntat samtal från Svenska Akademien. Horace Engdahl ringer och meddelar att Samuel utsetts till årets nobelpristagare. Samuel blir chockad men tacksam. Det är först när Samuel lagt på luren som han kommer på att han aldrig har skrivit någonting…
Åke Catos text är rik och mångfasetterad. Den är något så ovanligt som en komisk ”bildningsmonolog” som hyllar den lilla människan och den stora litteraturen. Nobelpristagaren är därtill en träffsäker och kärleksfull satir över kultur-Sverige.
Åke Cato har specialskrivit monologen för Andreas T Olsson. Cilla Jelf har regisserat.
Nobelpristagaren – en enmanskomedi om ett pris och en kris hade urpremiär i januari 2008 på Regionteater Väst och blev en stor press- och publikframgång. GT/Expressen utnämnde den till ”en blivande klassiker” och Nummer.se uppmanade sina läsare att ”gå och se föreställningen”.
Våren 2009 ska Nobelpristagaren turnera i Västsverige, men innan dess är det dags för Stockholm att möta denna udda nobelpristagare. På nyårsafton är det nypremiär på Playhouse Teater, Sibyllegatan 29.
Idag kl. 12.00 släpps biljetterna och hemsidan http://www.nobelpristagaren.se/ premieras.
Jag har skrivit om Andreas Förr:-)
Flera gånger:-)
Nobelpristagaren den kan jag rekommendera skrev jag 19 januari när jag sett premiären. Det är därför med glädje jag gör det nu, rekommenderar alltså, gå och se den!!Jag önskar jag kunde se den igen!!
Pressmeddelande 2008-10-09 från http://www.nobelpristagaren.se/
Årets nobelpristagare i litteratur är Samuel på SJ:s tidtabellsavdelning!
Idag kl. 13.00 offentliggör Svenska Akademien vem som tilldelas årets nobelpris i litteratur, men redan nu kan vi avslöja pristagaren. Åtminstone om man får tro författaren och dramatikern Åke Cato.
I Åke Catos monolog Nobelpristagaren får Samuel Jönsson, anställd vid tidtabellsavdelningen på SJ, ett oväntat samtal från Svenska Akademien. Horace Engdahl ringer och meddelar att Samuel utsetts till årets nobelpristagare. Samuel blir chockad men tacksam. Det är först när Samuel lagt på luren som han kommer på att han aldrig har skrivit någonting…
Åke Catos text är rik och mångfasetterad. Den är något så ovanligt som en komisk ”bildningsmonolog” som hyllar den lilla människan och den stora litteraturen. Nobelpristagaren är därtill en träffsäker och kärleksfull satir över kultur-Sverige.
Åke Cato har specialskrivit monologen för Andreas T Olsson. Cilla Jelf har regisserat.
Nobelpristagaren – en enmanskomedi om ett pris och en kris hade urpremiär i januari 2008 på Regionteater Väst och blev en stor press- och publikframgång. GT/Expressen utnämnde den till ”en blivande klassiker” och Nummer.se uppmanade sina läsare att ”gå och se föreställningen”.
Våren 2009 ska Nobelpristagaren turnera i Västsverige, men innan dess är det dags för Stockholm att möta denna udda nobelpristagare. På nyårsafton är det nypremiär på Playhouse Teater, Sibyllegatan 29.
Idag kl. 12.00 släpps biljetterna och hemsidan http://www.nobelpristagaren.se/ premieras.
Jag har skrivit om Andreas Förr:-)
Flera gånger:-)
lördag 19 januari 2008
Nobelpristagaren, den kan jag rekommendera.
Åse och jag gav oss iväg in till stan, målet var Regionteater Väst. Andreas T Olsson, Uddevallas egen Estradör hade premiär. Eftersom både Åse och jag följt Andreas utveckling förväntade vi oss en bra föreställning.
Åke Catos texter är strålande och eftersom han specialskrivit den här för Andreas, så borde det bli bra.
Åke säger själv att texten i viss mån är självbiografisk,inte för att han trode han skulle få Noblepriset, men han drömde om att bli författare. Detta i ett hem där boken inte satt i högsätet och där föräldrarna inte drevs av läslusta.
Pjäsen handlar om Samule Jönsson, som en dag blir uppringd av Horace Engdahl som tillkännager att Samuel tilldelats Nobelpriset, i litteratur. Problemet är inser Samuel, att han aldrig skrivit något. Han har funderat lite men det har stannat i huvudet. De faser Samuel efter beskedet går igenom ,är otroligt roliga och välbeskrivna. Tvivel, högfärd, glädje, prestationsångest och sorg, det är ett brett spektra som utmålas. Publiken följer minsta skiftning och Andreas förmedlar dem väl.
Som skådespelare har Andreas utvecklats mycket. Idag är det inte bara den hysteri han skildrar fantastiskt som drar skrattsalvor, det är de små skiftningarna i lika hög grad. Jag förstår att regisören borde ha äran här, men jag är imponerad av utvecklingen jag ser. Andreas är duktig, det är långt ifrån de julbordsteatrar vi började se för rätt många år sedan.
Ni förstår själva att förvecklingen är mycket nöjsam. Alla tankar, funderingar och fasor denne Samuel upplever är så roliga att vi stundom tjuter av skratt. Samtidigt kan jag som de senaste 10 åren funderat på att skriva en bok, känna igen mig i det där om börjor och slutor. Alltså att starta en bok är väl rätt lätt, att komma på ett slut är också genomförbart, men hur får man ihop mitten.
När föreställningen är över blir det stående ovationer, Åke Cato och Cilla Jelf blir uppdragna på scenen och åtnjuter ovationerna, sannerligen det var de värda.
Åse och jag hade diskuterat om vi skulle ha blomma med, men kom fram till att det förmodligen var överkurs. Med facit i hand behövde vi inte oroa oss, de var massor av blommor och pressenter ändå.
Vi avslutade kvällen med The hemma hos mej. Mycket nöjda med att varit där. Nobelpristagaren, den kan jag rekommendera.
Åke Catos texter är strålande och eftersom han specialskrivit den här för Andreas, så borde det bli bra.
Åke säger själv att texten i viss mån är självbiografisk,inte för att han trode han skulle få Noblepriset, men han drömde om att bli författare. Detta i ett hem där boken inte satt i högsätet och där föräldrarna inte drevs av läslusta.
Pjäsen handlar om Samule Jönsson, som en dag blir uppringd av Horace Engdahl som tillkännager att Samuel tilldelats Nobelpriset, i litteratur. Problemet är inser Samuel, att han aldrig skrivit något. Han har funderat lite men det har stannat i huvudet. De faser Samuel efter beskedet går igenom ,är otroligt roliga och välbeskrivna. Tvivel, högfärd, glädje, prestationsångest och sorg, det är ett brett spektra som utmålas. Publiken följer minsta skiftning och Andreas förmedlar dem väl.
Som skådespelare har Andreas utvecklats mycket. Idag är det inte bara den hysteri han skildrar fantastiskt som drar skrattsalvor, det är de små skiftningarna i lika hög grad. Jag förstår att regisören borde ha äran här, men jag är imponerad av utvecklingen jag ser. Andreas är duktig, det är långt ifrån de julbordsteatrar vi började se för rätt många år sedan.
Ni förstår själva att förvecklingen är mycket nöjsam. Alla tankar, funderingar och fasor denne Samuel upplever är så roliga att vi stundom tjuter av skratt. Samtidigt kan jag som de senaste 10 åren funderat på att skriva en bok, känna igen mig i det där om börjor och slutor. Alltså att starta en bok är väl rätt lätt, att komma på ett slut är också genomförbart, men hur får man ihop mitten.
När föreställningen är över blir det stående ovationer, Åke Cato och Cilla Jelf blir uppdragna på scenen och åtnjuter ovationerna, sannerligen det var de värda.
Åse och jag hade diskuterat om vi skulle ha blomma med, men kom fram till att det förmodligen var överkurs. Med facit i hand behövde vi inte oroa oss, de var massor av blommor och pressenter ändå.
Vi avslutade kvällen med The hemma hos mej. Mycket nöjda med att varit där. Nobelpristagaren, den kan jag rekommendera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)