Ska man göra något tråkigt kan man lika gärna göra det roligt.

Östra sjukhuset halvdag, hur kul låter det... Provtagning mellan 9.30 och 12.00, därefter läkarbesök 13.15. Roligare kan man ha. Ändå slås jag av det fantastiska, hur vården kan fungera! Detta är Västragötaland;-) När sonen var 8 år var vi där senast, då sa doktorn, -jag vill se honom när han är 13 år nästa gång. Det blev han i februari. Samma doktor eller professor faktisk, är det nu, bara en sån sak imponerar, inte titeln alltså utan att det är samma. Sedan sonen var nyfödd har vi haft samma doktor.
Nåväl, efter den trista inledningen på dagen tänkte vi ta vara på att vi är i Göteborg. Vem vet när jag kommer till Göteborg härnäst. Sist jag satt i rullstol var Göteborg en katastrof.....
Vi ska till Windcorp och serva saxen, till OSTBUTIKEN och fylla kylskåpet, ta en fika i Haga, slinka in på Myrorna vid Pustervik vad nu det torget heter... och kanske något mer. Avslutningsvis blir det IKEA. Nya stekpannor står på listan men man vet aldrig på IKEA. Vad som helst oplanerat kanske följer med hem;-)
Blir nog en okej dag trots allt. Ska man göra något tråkigt kan man lika gärna göra det roligt.

Noll koll och järnkoll.

Samtidigt med tuppen imorse ringde telefonen. En lärare presenterar sig och vill
-bara påminna sonen om saxofonen.
Oj då svarar jag, så bra för det har vi ingen aning om. Han har packat jympapåsen och är påväg.
-Ingen jympa idag men luciatåg och han ska spela "Stilla natt".
Upplyser sonen om detta och han ser ut som ett levande frågetecken. Du har haft med dig saxofonen till skolan och tränat, du visste väl detta?
-Ja men inte att det var idag...
Vilken tur att lärarna har järnkoll och vet vilken elev som har noll koll:-)

När barnen själv får bestämma.

Igår tog sonen till orda. Jag vill inte spela i orkester, sa han. Jag trodde hjärtat skulle stanna. Varför? blev naturligtvis följdfrågan. Det är minst roligt och jag har för mycket att göra. Så klok han är. Vi har ett ständigt pussel med hans olika aktiviteter. Egentligen borde inte 2 aktiviteter i veckan vara ett problem, men när varje aktivitet envisas med flera gånger i vecka, då blir det problem. I samtalet framkom att han absolut inte vill sluta spela sax, men han vill hinna vara med kompisar, hinna vara hemma och sist...hinna med läxor.

Nu är planen att han slutar med orkestern och går ner till en träning i veckan på taekwondoon. Då har han plötsligt tre lediga kvällar i veckan. Vill han senare börja med orkestern igen är det säkert möjligt. Vill han utveckla eller avveckla taekwondoon får han avgöra det själv. Huvudsaken är att han egentligen inte tröttnat på att spela, bara på att vara uppbunden av träning jämt. Vi ger honom chansen. Vi stöttar besluten. Han pratade själv omgående med musikläraren.
Det blir ofta bra när barnen själv får bestämma.

Skulle aldrig sagt hejdå!

Fläskfilén puttrar på spisen, jag lyssnar på Framåtfredag och är rätt nöjd med tillvaron. DÅ ringer telefonen, maken vill rapportera.

De är framme på hotellet. Innan hotellet har de hunnit med Windcorp för att lämna saxofonen på årlig service. Jag undrade försynt om saxen hade kostat mycket att serva. NJAE säger mannen..... den är nog ingen fara......... Men det ligger en Sopransaxofon i bilen!

VA?
Jo det var kärlek vid första ögonkastet så han (sonen) får den också, vi hyr först i sex månader sedan dras det av priset när vi köper den.

NÄR VI KÖPER!? INTE OM?!
Det blir säkert så att vi köper.....

Herregud! Jag som hade dåligt samvete som önskade mig en tomte från Liseberg! En sån tur att vi inte köper julklappar! Pengarna lär vara slut;-)
Jag skulle låst in dem idag, inte stått där och vinkat Jag skulle helt enkelt inte sagt hejdå!!

På språng

Det känns som om jag sprungit i två dagar nu. Fast jag vet inte vad jag springer för. Kanske man ska springa omkring lite grann så här i julveckan, för att se lagom stressad ut....

Igår kastade jag mig från Spinningpasset, som för övrigt gick precis som vanligt. Bra alltså. Skönt att det är över, gillar inte avslut..
I alla fall, direkt därifrån till kulturskolan, jag hade fått löfte av vår saxlärare att han skulle kolla på saxen. Den kärvar och det är missljud. Men innan vi åker extra till Göteborg vill vi ju veta att det inte är något busenkelt.

Han kom direkt på vad det var, en klaff som inte lyftes vi ett speciellt byte. (jag fattar inte heller) man trodde det kärvade och behövde smörjas lite. Han börja de skruva och pilla. Det blev nog mer jobb än han räknat med. Han fick dessutom be en av kollegorna om hjälp. Men skam den som ger sig, verkade de tycka. Det tog en hel timma, 2 personer som pillade, för det var pilligt. Men nu fungerar saxen. Jag är så tacksam! Vilken servicekänsla!!! Inte hade de någon som helst andledning att hjälpa oss, det är dessutom jullov och vi ska inta vara på skolan och ha lektion.

Direkt därifrån, hem och fixa käk, göra sig i ordning och sedan julbord.

På julbordet sjöng jag Kulturskolans lov, högre än vanligt.
Julbordet ja, det var också en historia. Lite konstigt att vara med folk man egentligen inte känner, men det var trevligt. Eftersom vi sitter i samma nämnd saknas ju inte samtalsämnen. Däremot minglade jag dåligt. Usch, jag är ju inte blyg egentligen men när det är tajta arbetslag som pratar och har roligt, vad skulle det tillföra om jag försökte prata med dom.....

Tror jag ska försöka få till lite av de där studiebesöken jag är berättigad till! Måste ta reda på hur det fungerar, för det vet jag faktiskt inte.

Julbordet som sådant var okej, varken mer eller mindre. Jag saknade några saker, och jag tycket att några saker inte hörde hemma där. Precis som det ska vara!! Försökte komma hem i en timma, men en av dem som åkte med mig var väldigt aktiv i kareoken, så jag kom inte hem riktigt så tidigt som jag brukar.

Kan berätta att jag ALDRIG sjunger i kareokemaskiner, i alla fall inte offentliga sammanhang. Jag gillar sjung, sjunger mycket, kanske hellre än bra. Men att då utsätta sig för en maskin som har förbestämd tonart....... jo, jo. ni kan ju försöka vara alt som jag och sjunga i Afzelius F. Det går bara inte. I så fall skulle man få leta efter kvinnliga sånger i häftet, det blir för avancerat.
Har däremot gjort detta jag just påstår att jag inte gör, i små trygga sammanhang....

Nu ska jag faktiskt fortsätta springa, har börjat med att i dag på morgonen handla det sista för julen Maken hade tagit förmiddagen ledig för att hjälpa mig. Skönt. Därefter har jag kört bilen genom en tvätt. Nu ska jag till stan och köpa Vörtbröd från Saltåkvarn, ska till fiskbilen och inhandla för 2 middagar också. Sedan hem och laga mat och ta emot skolgossen. Därefter ska jag träffa en vän på café och ta igen hela höstens skvaller. På cafét ska jag dessutom köpa kaffe med mig hem, det är så fantastsikt gott, de de har.

Så mina tankar om privat sjukvårdsförsäkring, nedläggningen av Häljerödshemmet och svenskt näringslivs senaste reklam. De får jag blogga om när jag inte är på språng:-)