Visar inlägg med etikett arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett arbetsförmedlingen. Visa alla inlägg
måndag 8 november 2010
Dagen imorgon, början på något nytt eller en katastrof i antågande?
Snöstormen som lovas kommer bara förstärka stämningen. Det känns som om jag närmar mig ättestupan. Kanske inte direkt avrättning men bra nära. Tidigt imorgon är jag kallad på ett möte med arbetsgivaren, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Snacka om onödigt spännande. Vad har de att erbjuda? Vad ska jag säga? Säger de upp mig direkt eller får jag en chans? Min plan är klar, jag kommer göra exakt vad de säger åt mig att göra. Hur långt det håller, eller vad det leder till har jag ingen aning om. Men att skriva ett CV, söka arbete på öppna marknaden och beskriva min arbetsförmåga, det tror jag inte på... Så egentligen kanske dagen imorgon är starten på något nytt riktigt bra.... eller inte.
torsdag 21 januari 2010
Hur hanterar Arbetsförmedlingen sjuka?
Läser på Aftonbladet att Försäkringskassan utbildar experter om de nya reglerna. Inte så konstigt kan jag tycka. Min egen handläggare har många gånger refererat till att de verkar vara de som får veta allt sist. Förra omprövningen för mig sökte vi men visste inte vad som gällde. Utbildning verkar således inte vara något att hetsa upp sig över. Däremot saknar jag en frågeställning i det hela.
Det som av regeringen klassats som friska pågrund av tidsgräns, inget annat. Förs idag över till Arbetsförmedlingen. Vad får Arbetsförmedlingen för utbildning att ta hand om sjuka personer?Sjuka personer som med stor sannolikhet behöver anpassade arbetsplatser, anpassade arbetstider och mycket flexibla lösningar för att ens kunna söka arbete.
Vi vet idag att inget ansvar läggs på arbetsgivaren. Hur löser man då att få sjuka människor i arbete? Får Arbetsförmedlingens handläggare utbildning i hur man slussar ut sjuka människor? Eller är det helt enkelt att stämpla som är den nya lösningen?
Det som av regeringen klassats som friska pågrund av tidsgräns, inget annat. Förs idag över till Arbetsförmedlingen. Vad får Arbetsförmedlingen för utbildning att ta hand om sjuka personer?Sjuka personer som med stor sannolikhet behöver anpassade arbetsplatser, anpassade arbetstider och mycket flexibla lösningar för att ens kunna söka arbete.
Vi vet idag att inget ansvar läggs på arbetsgivaren. Hur löser man då att få sjuka människor i arbete? Får Arbetsförmedlingens handläggare utbildning i hur man slussar ut sjuka människor? Eller är det helt enkelt att stämpla som är den nya lösningen?
lördag 11 juli 2009
Är arbetslöshet ett lokalt fenomen??
De arbetslösa som inte vill göra rätt för sig läser vi om nu. Arbetsförmedlingen som inte ställer tillräckligt höga krav och tvingar dem. Till vad är lite oklart. Karriärsbyte, eller flytt, eller kanske både ock?! Jag slås varje gång av samma fråga. Varför ska vi flytta runt de arbetslösa? Finns det platser som saknar arbetskraft??
Att flytta folk är ett ingrepp så nära övervåld man kan komma. Vem är det som ska flytta? Om ena föräldern i en familj blir arbetslösskall hon/han flytta då? Ifrån sin familj? Eller dra upp familjen med rötter, etablerade skolor, kompisar, sociala nätverk och dagis. En förälder riskera väl att ändå bli arbetslös, inte är det givet att båda lyckas byta.
Eller ska barnfamiljer slippa det här? Vi flyttar bara på ensamstående. Fundera då på hur det är att som singel, ensamstående, att lämna vänner, släkt och familj, för att ensam bygga upp det igen. Kanske är behovet av vänner och familj ännu större när man är ensam? Jag ser en uppenbar risk för utslagning. Att skaffa nya vänner i vuxen ålder är inte helt lätt.
Nu var det ju inte livssituationen problemet rörde, utan arbetslösheten. Frågan måste bli, om det inte finns arbetslösa att rekrytera på närmare håll? Arbete det inte krävs utbildning för är inte såvärst många och det borde finnas arbetskraft på närmare håll än att folk flyttar land och rike runt. Vi ska ha klart för oss att högutbildade med specialtjänster, flyttar på sig frivilligt.
Det vi pratar om är alltså lågstatusarbete. Man måste också fråga sig hur långt man ska flytta. Ska man ha dubbelt boende och veckopendla? Är det 10 milsgräns så man kan dagspendla. Jag känner folk som jobbar i Norge, jag känner folk som jobbar i Trollhättan och Göteborg, men bor i Uddevalla. Folk som alltså utan straff och sanktioner från Littorin sökt sig till jobb. Det är jobb som kräver utbildning. Sjuksköterskor, snickare, lackerare för att nämna några.
Jobben man möjligen skulle kunna flytta för, de som inte kräver utbildning, finns säkert folk på närmare håll som vill ha.
Om alliansregeringen inte dragit in resurser från Arbetsförmedlingen hade fler kunnat omskolas, vi vet att det kommer bristyrken. Om alliansen inte dragit ner på komvux hade säkert fler valt att omskola sig. Istället pratar alliansen om sanktioner för dem som inte flyttar. Det är att aggera som om arbetslösheten vore ett lokalt problem!
Fler skriver om arbetslöshet och politik.
Ola Möller
Helena Viita
Tord Oscarsson
PeterHultqvist
Thomas Hartman
Att flytta folk är ett ingrepp så nära övervåld man kan komma. Vem är det som ska flytta? Om ena föräldern i en familj blir arbetslösskall hon/han flytta då? Ifrån sin familj? Eller dra upp familjen med rötter, etablerade skolor, kompisar, sociala nätverk och dagis. En förälder riskera väl att ändå bli arbetslös, inte är det givet att båda lyckas byta.
Eller ska barnfamiljer slippa det här? Vi flyttar bara på ensamstående. Fundera då på hur det är att som singel, ensamstående, att lämna vänner, släkt och familj, för att ensam bygga upp det igen. Kanske är behovet av vänner och familj ännu större när man är ensam? Jag ser en uppenbar risk för utslagning. Att skaffa nya vänner i vuxen ålder är inte helt lätt.
Nu var det ju inte livssituationen problemet rörde, utan arbetslösheten. Frågan måste bli, om det inte finns arbetslösa att rekrytera på närmare håll? Arbete det inte krävs utbildning för är inte såvärst många och det borde finnas arbetskraft på närmare håll än att folk flyttar land och rike runt. Vi ska ha klart för oss att högutbildade med specialtjänster, flyttar på sig frivilligt.
Det vi pratar om är alltså lågstatusarbete. Man måste också fråga sig hur långt man ska flytta. Ska man ha dubbelt boende och veckopendla? Är det 10 milsgräns så man kan dagspendla. Jag känner folk som jobbar i Norge, jag känner folk som jobbar i Trollhättan och Göteborg, men bor i Uddevalla. Folk som alltså utan straff och sanktioner från Littorin sökt sig till jobb. Det är jobb som kräver utbildning. Sjuksköterskor, snickare, lackerare för att nämna några.
Jobben man möjligen skulle kunna flytta för, de som inte kräver utbildning, finns säkert folk på närmare håll som vill ha.
Om alliansregeringen inte dragit in resurser från Arbetsförmedlingen hade fler kunnat omskolas, vi vet att det kommer bristyrken. Om alliansen inte dragit ner på komvux hade säkert fler valt att omskola sig. Istället pratar alliansen om sanktioner för dem som inte flyttar. Det är att aggera som om arbetslösheten vore ett lokalt problem!
Fler skriver om arbetslöshet och politik.
Ola Möller
Helena Viita
Tord Oscarsson
PeterHultqvist
Thomas Hartman
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)