Lågt valdeltagande i kyrkovalet.

Resultatet är preliminärt när jag läser. Under 12 %. Trist. Det som kändes så bra. Det var 10 i kö före mig och det hade varit en strid ström hela dagen fick jag berättat. Bara att konstatera att det ändå varit ett lågt valdeltagande. Socialdemokraterna verkar ändå göra ett okej val. Ligger som sist ungefär. Sverigedemokraterna gör inget stroslam, vad jag kan bedöma
Följ resultatet här.

Jag är mer Sosse än du!

En episod från igår släpper inte riktigt taget om mig. Kanske för att jag var oförberedd. Låt mig ta det från början. En äldre herre närmar sig tältet vi står med flygbladen. Jag känner honom lite från förr, han hör till rörelsen fast jag inte sett honom på många år. För att inte stå stum när han kommer säger jag till honom som till alla andra som passerar.

-Får jag lov att påminna om kyrkovalet? Är du medlem är det viktigt att rösta och då på S såklart...

Han går upp i ansiktet på mig och fräser.
-Vad pysslar Mona med nu då?

Jag fattade vart han ville komma men ville inte gå i de spåret så jag svarade

- vad är det du talar om?

Det kom så mycket så det går inte att redogöra för. Kortfattat förstod jag att vår partiledare i stor sett bara var ett stort fel. Avslutningsvis kom det om att åka på fest och med vilka,som den största fadäsen just idag.

Jag gick till motatack och ifrågasatte om vi ska bestämma umgänget, ska vi ha åsikter om vem som umgås med vem? Är det fel att ha pengar? ska man som Socialdemokrat vara klädd i säck och aska? Gömma pengarna och låtsas att man inga har? Jag sa väldigt mycket mer........ Partiet är väl till för alla sa jag också.

Så småningom blev han utan argument. Då satte han pekfingret i luften och viftade åt mig (det värsta jag vet!) Så väste han mellan tänderna, JAG ÄR MER SOSSE ÄN DU!

-Vad grundar du det på frågade jag lugnt eftersom jag förstod att det var dödsstöten från hans sida.

-Jag har varit med längre än DU!
- Det bedöms inte av lång och trogen tjänst! svarade jag.
Som slutkläm lade jag till. Det är griniga gamla gubbar som Du som gör att vi förlorar val, inte om Mona Sahlin umgås med folk från Stureplan.

Då gick han. Jag var upprörd länge över det jag just varit med om. Härskarteknik och dåliga argument är illa nog, men att gå på stan och prata på det sättet. Jag blir så trött.

kände att det var dags för fotot igen. Bloggare för Mona!

När partiet kallar kommer man.

Om jag inte minns fel är det ett känt citat:-) Ni som tror jag ska skriva om Sahlins resa tror fel. Jag hoppas hon har riktigt kul! Nej snarare var det så idag att jag blev akut inkallad att dela ut flygblad. Var i stan för att släppa av maken för hans engagemang att stå med Naturskyddsföreningen på torget. Passade på att sätta upp ett par affischer och gick till frissan för att boka tid.

När jag sneddade kocks gränd sken Krister Kronlid upp och frågade om jag kom för att hjälpa till. Föreingen som skulle stå där, hade inte lyckats samla ihop tillräckligt med folk. Snälla, sa han...eftersom jag är en snäll typ sa jag visst gör jag det. Upp till torget för att meddela maken och lämna väskan. Tillbaks ner och lämna ut flygblad samt uppmana folk att rösta på Socialdemokraterna imorgon.

En timma orkade jag, sedan tackade jag för mig. Fick stora famnen för hjälpen och stort tack för en hetsig debatt jag tagit. Den ska jag skriva mer om imorgon, när jag inte fortfarande är arg...

Kul var det och förbrödringen var total eftersom alliansen stod där också. De hade kaffe, vi godis. Många gick mellan oss:-)
Alla får en ros. Så ock Infrastrukturministern. Som verkar bli riktigt glad.
Även Folkpartiets kommunalråd Essam fick en ros, något att lämna till frun kanske:-)

Jag hade en trevlig stund. Det fylldes på med fler partikamrater allt eftersom. Jag har i allfall visat att jag kommer när partiet kallar:-)

Olika tolkningar om kvinnliga präster.

I en insändare idag säger två kvinnliga präster att de är trötta på att vara slagträ i den politiska debatten. Insändaren är inte ett svar, den står på egna ben. Eftersom jag i min insändare berör just kvinnliga präster. Ett val jag gjorde eftersom så många andra skriver om HBT frågorna, kan jag inte låta bli att reagera. De säger att det inte finns någon konflikt i kvinnliga präster och att inget kyrkopolitiskt program påstår något sådant.
Jag blir så förvånad! Jag har inte läst alla kyrkopolitiska program, men jag har läst Socialdemokraternas, Sverigedemokraternas och det från Frimodig kyrka.

I det från Frimodig Kyrka hittade jag följande/ Citat

"Försoning i ämbetsfrågan Svenska kyrkan är djupt splittrad av ämbetsfrågan som många, både inom och utom kyrkan, upplever som en av de mest tjatiga och förödande debatterna i den svenska kristenhetens historia. Vill man få slut på bråket kan man inte fortsätta att höja ton­läget. Kyrkans strävan måste vara att nå försoning även här. FRIMODIG KYRKA menar att mer arbete skall läggas på att finna konstruktiva lösningar som värnar om alla inblandade. FRIMODIG KYRKA vill att kyrkan aktivt och intensivt skall arbeta för försoning i ämbetsfrågan och att personer med olika hållning i sakfrågan skall behandlas lika vid t.ex. tjänstetillsättningar."

För mig är det ett glasklart ställningstagande. Man vill frångå regeln från 2000, att endast den som förklarar sig villig att tjänstgöra med andra vigda inom kyrkan, oavsett kön, varit behörig att tjänstgöra som präst eller väljas till kyrkoherde. Det skulle alltså på nytt bli fritt fram att vägra tjänstgöra med kvinnor. Jag vet inte var och hur de kvinnliga prästerna fått sina tolkningar. Jag kan stå för min och den är enkel. De finns krafter inom kyrkan, som vill försvåra och motverka för kvinnliga präster.

För er som orkar och vill länkar jag till Frimodigkyrka, valmanifest jag citerat ur.

Sverigedemokraterna/Fäderneskyrka, de vill tillbaks några hundra år i tiden. Till den ursprungliga kyrkan, den utan musikkonserter t.ex.

För er som fortfarande tvivlar på om det är ett problem påminner jag om Missionsprovinsen, de står för all del inte på någon lista, eller vad vet jag, enskilda kan göra det. Har inte hunnit kolla alla namn. Vi har företrädare i Uddevalla med den här inställningen. I Emanuel kyrka, oklart var den ligger, men det är postadress Uddevalla. Per-Anders Grunnan, en av företrädarna förklarar varför man är emot kvinnliga präster. Visst finns det motstånd. Det är uppenbart olika tolkningar om kvinnliga präster.

Jag röstar i kyrkovalet för att jag kan.

Insändare idag.
Jag läser och jag hör om de som inte ska rösta i kyrkovalet. Det förvånar mig. Det är en demokratisk rättighet såväl som skyldighet att rösta i offentliga val. Det är lätt att glömma, men såvärst länge har vi inte levt i en demokrati. Om man är medlem i kyrkan har man redan gjort ett medvetet val. Att då inte följa upp det genom att rösta är konstigt. Kanske har man för höga krav på sig själv när man tycker att man inte är insatt. En del påstår att det är befängt med politiska val i kyrkan. Kanske är det så. Idag är det ändå det system som gäller, då får man förhålla sig till det. Försöka påverka till annat ,mellan valen, inte uppmana folk att inte rösta. Jag röstar som jag röstar i andra val också. Jag röstar för en kyrka som följer samhällets utveckling. Alla människors lika värde och rätt till kyrkan på lika villkor.

Sedan 1958 har det varit öppet för kvinnor att bli präster, ändå finns det kandidater på olika listor som vill frångå detta. Sedan år 2000 har endast den som förklarar sig villig att tjänstgöra med andra vigda inom kyrkan, oavsett kön, varit behörig att tjänstgöra som präst eller väljas till kyrkoherde. 31 procent av Svenska kyrkans präster är kvinnor. Ändå finns kyrkopolitiska program som vill frångå den här principen.

När jag ser bilder från val i andra länder, länder utan demokrati, där människor fått kroppsdelar avskurna för att de röstat. Då blir viljan hos mig ännu starkare. Jag röstar i kyrkovalet 20 september, för att jag kan.

Läs Socialdemokraternas viktigaste frågor.

Nu gäller det att övertyga folk, RÖSTA i kyrkovalet.

Kennet Odelstrand från 68:an besökte repskapet och talade kyrkovalet. Nu gäller det, igen. Hur ska vi få folk att gå och rösta? Varför är det ett val man fullständigt struntar i? När man valt att vara med? Frågorna är många. Kanske svaren blir det också. För mig är det i alla fall givet. Jag röstar, skulle aldrig drömma om att avstå den rättigheten, skyldigheten. Återstår att se om jag lyckas övertyga någon annan om det.....

Om jag kunde lära mig hålla tyst!

Ikväll har jag varit på Arbetarekommunens Repskap. Kyrkovalet och S budgetförslag stod på dagordningen. Ett bra möte om man ser på helheten. Ett inlägg i debatten om budgeten väckte min lust att säga något och jag begärde ordet. Medan andra var före och talade planerade jag det jag skulle säga. Skrev stödord och var beredd.

När jag kommer upp i talarstolen får jag tunghäfta. SKIT! Varför gör jag på detta viset?! Måste vara sammanhanget jag är obekväm vid. På Östraboteatern kan jag stå på scen framför 500 personer och prata men här fungerar det inte framför 35.

När jag går tillbaks vet jag inte ens om jag fått sagt det jag ämnade eller om jag bara svamlat. PINSAMT!!! Har ingen aning om hur jag löser detta som faktiskt blir ett problem. Ingen lyssnar på en som svamlar, inte heller blir man tagen på allvar. Om jag kunde lära mig hålla tyst!