lördagen den 29:e oktober 2011

Här är ditt liv Simone.

Konstigt kändes det att slå upp tidningen i morse och se sig på ett dubbelt uppslag.
Webbtidningen har en rolig rubrik " Hon lever livet i dubbel fart". Sedan står det väl inte såvärst mycket mer. I papperstidningen står det desto mer.
Bilden är en skärmdump så texten är oläslig men jag har läst, det är alla rätt:-)
Bohusläningen har prova på för E-tidningen så är du nyfiken på vad det står går det att kika där.
Jag har besökt 3 loppisar och gått en sväng på stan och bara mött fina kommentarer, en enda person kallade mig linslus och det ganska kärleksfullt.
Lite roligt att läsa var, tanken gick till här är ditt liv.

Ingen Ford på våran gård...

Stämmer inte här. Det har i många år stått en vit Fokus, på senare år med allt fler bruna fläckar. Allt mer svår att få igenom besiktningen och allt fler reparationer, inget konstigt men rejäla förslitningsskador...... Vi har varit nöjda med den. NU står det en grå, en silvergrå utan rostrosor. Jo så kan det gå..... På vår gård fortsätter det stå Ford.

fredagen den 28:e oktober 2011

Avtackning av Lars Kalin på Folkets hus Uddevalla.

Från alla håll och kanter strömmade människor in de timmar mottagningen var.Gäster från Göteborg.
Kultur och fritid Uddevalla
Uddevalla Energis Roger Johansson, Ordförande för Gustafsbergsstiftelsen samt 2 ur den egna Folkets Hus styrelsen.
Stundom begrundade Lasse alla dessa människor som kom och gick.... Ett gigantiskt presentbord, med allehanda flaskor hallonsaft, böcker och blommor så inte minst många saker med anknytning till fåglar, ett av Lars stora intresse.
Gästerna bjöds på fyrrätters vickning samt tårta och kaffe. När de tre timmarnas mottagning var över hade 70 personer passerat. Jag önskar Lars ett riktigt gott pensionärsliv, se nu till att mata duvorna i parken ett tag!

måndagen den 24:e oktober 2011

Sköna söndag.

Nog trodde jag när jag stupade i säng halv tre på söndagsmorgonen att jag skulle sova länge. Marsvinen hade inte en tanke på att jag skulle få det. Precis som vanligt började de skrika vid sex halv sju och sju fick jag nog och gick upp. Tänkte ironiskt att småbarnsåren sedan länge borde vara över. Morgonen blev lugn och jag förberedda mig för lite administrativt arbete vid datorn. Fick ändra planerna när maken ringde och bad om hjälp. De hade fått punka på båtkärran när de tog upp båten för Naturskyddsföreningen. Snabbt tog jag kameran med och gav mig iväg.Eftersommaren har övergått i höst. Bara att erkänna.
Längtar redan till nästa år, hoppas vi får till en helg på paradisön då också.
Det som göms i snö har man ju hört...
Något nytt.
Något gammalt och något blått, ja det är väl en bröllopsramsa.
Inte speciellt inbjudande att ta ett bad.
Trots att solen verkligen strålade var det kyligt i vinden.
Väl hemma blev det några timmar i trådgården där vi tömde urnor och skurade dem. Riktigt allt är inte slut men det är nära nu, man känner nästan snöhotet hänga över sig. Extra skönt att det blev en utedag denna sköna söndag.

söndagen den 23:e oktober 2011

Nattsudd på Slussens pensionat.

Bokade 2 platser till lördagens 25-årsfest på Slussen. Kan säga att jag genom åren varit en flitig gäst även om det inte blivit precis varje år. Många av er vet om mitt fantastiska 30-årsminne när Björn Afzelius sjöng och gratulerade mig, just där, för ganska många år sedan.....
Gårdagskvällen bjöd på en kavalkad av artister och massor av bra musik.
Satt ganska bra till, hörde bra och såg rätt okej. Först ut var Big is Less. Lika bra som vanligt, gillar Roberts skrovliga röst.
Rebecka Törnqvist var en överraskningsgäst. Henne gillar jag skarpt så glädjen blev stor. Fantastisk röst och utstrålning.
Ulf Dageby, fantastisk nostalgichock när man (jag) kan alla låtar:-)
Mr Sohlberg him self. Bohusläningens fotograf stod felparkerad. Men HAN fick säkert bra bilder.
Ebbot Lundberg, gåshud, rysningar och stora skälvan, så otroligt bra!
Isabella Sohlberg, duktig framåt tjej, jag tror vi får höra mycket av henne framöver.
Daniel Lemma ännu en av mina stora favoriter, svårfotograferad stod inte stilla en nanosekund, men varför skulle han.... det svängde härligt!
Vi höll ut till klockan var 2! Det var inte slut men hemresan är ju rätt viktig att orka med. Säkert höll de på till morgonkvisten men vi gav oss av lyckliga, lyckliga att vi bokat och fick vara med och uppleva detta. Hoppas de håller på i många år till.

lördagen den 22:e oktober 2011

Äntligen hemma.

Inte en resa inplanerad på en hel månad. Gud så skönt! De senaste 14 dagarna har jag varit bortrest 9, inte bra när man är ny på jobbet. Nu är det för jobbet jag rest men ändå.
Den ekonomiska konferensen var bra, riktigt bra. Jag suckar tungt och tänker att om jag inte gått den hade kanske de där extra idéerna aldrig poppat upp. Jag har ju redan massor att göra verklighet av. Stockholm visade mig sin sämsta sida. Ösregn och storm, ingen stad är charmig i det. Hotellet var dessutom uselt första natten. Bytte andra och det var tack och lov bra. Vandrade lite på söder som jag förutsatt mig men det blev mer dumt eftersom jag sedan var så blöt och frusen att jag inte kunde sluta skaka. Rummet saknade element och jag blev en mästare i att använda handdukstorken till att torka allt. Kameran fick vila denhär gången. Inte gjorde det något. Hade massor av bilder från en härligare dag. Ramsvik i full sol och höstvindar, förra helgen. Dit vill jag strax igen!! Det är skönt att vara hemma, äntligen och jag ska njuta av att göra helt vanliga saker. Städa, laga mat och gå på stan, om vädret står mig bi blir det Ramsvik eller Valö igen tills dess kollar jag bilderna.
Trevlig helg!

tisdagen den 18:e oktober 2011

Aldrig trodde jag.....

Att jag skulle blir trött på att åka fram och tillbaks till Stockholm....
Eller att jag skulle gå igång på ett program med punkter som;
  • Kontanthantering
  • Moms restaurang , ideella föreningar.
  • Inköpssamverkan
  • Oron i världsekonomin
  • Redovisningssystem
  • Löneredovisning
Undrens tid är inte förbi, jag ser fram emot detta, trots resan. Egentligen är det inte resan jag är emot, mer att lämna hem och jobb igen, när jag var borta förra veckan.

Aldrig trodde jag att jag skulle hitta nya område i Stockholm att behöva undersöka. Men bussturen till FHP-kontoret förra veckan gav mig en aning om att Söder är ett område jag missat. Tänkte ta igen det idag. T-bana till Mariatorget har jag räkna ut som en möjlighet att hamna mitt i smeten. Jag kommer ju så lätt bort annars....

Aldrig trodde jag att jag skulle gråta en hel helg över regeringens nya regler för lönebidrag!! Jag har fått klartecken för lönebidrag, det vet eller förstår de flesta av er. Jag är 20 % invalid. Trodde sjukpension var min nästa anhalt i livet. Kanske är jag därför gladare än någon annan över arbetet som blivit mitt.
DÅ som ett slag i magen meddelas det i fredags att om man är chef kan inte lönebidrag godkännas. Jag har gråtit sedan dess. MEN tack och lov har jag fått arbetet för mina kvalitéer så det är inte i fara på något sätt. Däremot min plan, att anställa en till för att kompensera upp mina brister, det faller på eget grepp. Skulle verkligen vilja prata med regeringen om deras arbetslinje!!!

Aldrig trodde jag heller att jag skulle säga BOJKOTTA AFTONBLADET!! Nu gör jag det. Läser att de HITTAT PÅ REGLERNA som de sedan jagade livet ur Juholt för. Kan inte låta bli att fundera på vem som får en kick av detta? Är det för att sälja lösnummer eller för att krossa en Socialdemokrat?

söndagen den 16:e oktober 2011

Dags för riksdagen att närma sig verkligheten.

Skönt tycker jag att Håkan Juholt inte längre är misstänkt för brott. Skönt ska det bli att gå vidare och lägga ännu en affär bakom sig. Frågan är hur långt vi kan gå, eller hur långt vi får gå. Juholts företrädare blev också friad från misstankar men fick leva med sin tobleroneaffär i 15 år. Lika påhoppad inom partiet som utom.

Många tror Juholt kommer klara det bättre för han är man. Vi får väl se hur det går med den saken. En efter en dyker du upp som gubben i lådan nu, de som gjort samma sak. Så bra att det blev prövat, då har ju inte vi gjort fel heller.
Rättsligt helt korrekt, men moraliskt?
Vi pratar inte om dem som svartbyggt hus för 600000:- eller de som låtit bli tv-licensen flera år, inte heller de som haft svart barnflicka, fått fotkörningsböter eller de som rökt hasch. Det är brottsligt alltihop och det är odiskutabelt

Vad vi borde prata om är HUR regelverket ser ut för dem som företräder oss. De riksdagsledamöter som sitter i Stockholm är dina och mina företrädare. Vad har de för villkor? Hur ser den organisation ut som de ska leva i? Sist men inte minst, ställer vi som valt dem upp på det?

Jag menar att alla dessa förmåner sticker i ögonen på vanligt folk. Det är dags att på allvar se över hela organisationen och då menar jag inte kansliet som Socialdemokraterna har.

Hur är det möjligt att man kan åka taxi för flera hudratusenkronor och det är rätt? Hur många är vi inte som slitit med morgontider, dagis och annat som gärna tagit en taxi.

Dubbelt boende är det många yrkesgrupper som har. Hur ser villkoren ut för dem?? Skulle man kunna jämka riksdagsledamöternas villkor så de närmar sig övrigas i samma situation.

När man får lämna sitt uppdrag. Vi vanliga blir arbetslösa, då får vi A-kassa ett visst antal dagar sedan är det arbetslinjen som gäller och det är fort ut i kylan. Hur ser villkoren ut för våra folkvalda? Borde de inte närma sig en nivå som andra känner igen sig i.

Pensionen, ja den ska vi väl inte ens prata om, efter ett visst antal mandatperioder pension i en evighet. Långt ifrån de villkor vi vanliga arbetare har.

Jag är inte förvånad att det blir stormar när man tror att någon gjort fel. Det räcker egentligen med att följa regelverket så sticker det i ögonen på folk. Är det moraliskt försvarbart att det ser ut såhär? Är det inte dags att se över regler, avtal och hela organisationen. Dags för Sveriges riksdag att helt enkelt närma sig verkligheten. Annars tror jag verkligheten går ifrån er.

torsdagen den 13:e oktober 2011

Det kommer bli ett fantastiskt år!

Hemma för att förvalta inspirationen från uppstarten på kursen. Svårt är det. Jag drunknar i vardag. Vill mycket och mer därtill, ligger konstant efter och hinner inte med att tänka eller jobba med projektet. Verkligheten är inte alltid snäll mot inspirationen. För att pigga upp mig gick jag igenom mina bilder från veckan. Det får bli en liten historia.
Långa dagar med föreläsningar. Inte alls så trist som det låter. Tänk bara att få lära sig hur man mår bra när man lyckas:-)
Efter 2 dagars föresläsningar blev det STUDIEBESÖK. Oj så slitsamt från 8-20 i en buss och in och ut på olika platser.Första stoppet var det helt nya PALATSET, oj så häftigt! Palatset är ett hus sprängfyllt med spännande upplevelser för barn och unga. Finns i det Gamla riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Många våningar och verkligen en miljard detaljer att häpna över. Jag kommer försöka ta en del tänk med mig när jag ska förvalta Folkets Hus. Röda rummet på bild, vad annars.En skitful "bokstörtare" blev läcker med åkar i. Undra hur många fula detaljer man kan göra roligare, om man orkar och vill.Såg många sätt att få korridoren att kännas inte tråkig.



Efter Palatset var det besök på FHP-kansli, konstpass, hur arrangerar man en utställning. Lunch och så vidare. Till favorittillhåll FOTOGRAFISKA, häpnade över närheten i Nick Brandts bilder, älskade moderniteten hos Helen Levitt och Martin Bogrens melankoni.
Funderar på hur man skapar rum i rummet...... När bussen åter nådde Väddö var det ett klent gäng som lämnade bussen. Så mycket intryck på en dag, helt otroligt.
Lördagen var det föreläsning igen men man hade klämt in en promenad. SKÖNT vi gick nån kilometer fram och tillbaks till Väddö- mejeri och där väntade fika. Min enda fika på hela veckan för övrigt. Bantningen har fungerat bra, men den här valde jag att delta.....Riktigt god morotskaka och kaffe i vackra olika koppar. Café på riktigt på något vis.

Söndagsmorgonen var frostnupen och jag tyckte det räckte med att vara borta. Hemlängtan hade gripit tag redan på fredagen. Söndag ganska sent var jag hemma igen och jag längtar redan efter gruppen igen. Vilka människor att få inspiration av. Jag förstår att det kommer bli ett fantastiskt år!! Nästa gång är det Umeå, så nu måste jag flyga:-( Men allt för att vara med.

tisdagen den 11:e oktober 2011

De e mycket nu....

Har inte räknat de gånger jag använt den rubriken, men det börjar bli några. Faktum är att det är mycket nu. Bortrest på utbildning tisdag till söndag, för att direkt kasta mig in i jobbet på måndag morgon. Då dessutom med efterföljande möte. Nu är jag rejält trött. Men glad, utbildningen var starten på ett år som jag redan förstår kommer bli fantastiskt!
För kroppen och knoppen åkte jag upp dagen innan och fick lite tid i Stockholm, jag använde den väl. Catharina Bråkenhielm var vänlig nog att ta emot mig för ett studiebesök i riksdagen, trots ett tufft schema med bland annat budgetmöte. Var tvungen att fotografera trappan alla brukar komma upp för när riksdagen öppnas. Den används inte annars fick jag veta.
Vår hemmaplan fick jag titta in i :-)
Catharina på sin plats i socialutskottets-rum, lite modern jämfört med andra vi kikade in i. Avslutade med stil, skumbad på hotellet med lavendeldoftande ljus på badkarskanten. Innan resan gick vidare mötte jag soluppgången i Stockholm. Mötte dessa härliga damer... Och denna ...... Hann tänka ut att det måste vara stressande med alla köer i morgontrafiken, om man är brandbil med blåljus, och det var de.... Någon typ av utbildning för att bygga båt och en samling av båtar någon förening har, strövade jag sakta förbi. Tycker allt våra skärgårdsbåtar är vackrare, less is more...
Efter tunnelbana och två bussbyte nådde jag så Väddö, och det vette sjutton om de egentligen vill ha gäster där...men mer om det en annan dag.

tisdagen den 4:e oktober 2011

Its a long way to .....Väddö.

Arrangörsskola, visst låter det fantastiskt! Jag som arrangerat i flera år ska kanske äntligen få lära mig hur man gör. Ett helt år ska vi kampera ihop, läser på distans med fem träffar på olika platser i Sverige. Först ut är väddö. Ett riktigt krångligt ställe att ta sig till så jag hann surna till innan jag löste det själv och delar upp resan på 2 dagar. Orkar inte resa 7 timmar i ett sträck......
Om Väddö vet jag inte mycket, men jag har farit förbi tror jag. På 90-talet var jag en flitig gäst på Singö och något säger mig att man passerade Väddö då. Singö älskade jag, hoppas få samma känsla på Väddö. Väskan är packad, 4 böcker och 3 par skor, det är i minsta laget för 6 dygn ,men så skulle det ju få plats kläder också. Ser fram emot en händelserik vecka. En vecka jag inte vet ett dugg vad jag ska vänta mig av. Hoppas att den blir som grädde på moset eller lök på laxen. Inte lök på oväntade ställe:-)

söndagen den 2:e oktober 2011

Vårkänslor?

Inte vet jag varför energin fullkomligt sprudlat om mig idag. Ljuset, värmen, eller kanske det faktum att jag är frisk igen. Började dagen med en 2 timmar lång cykeltur. På den turen lyckades jag tappa min mobiltelefon. Den ramlade ur fickan helt enkelt. Trött kom jag hem med detta bekymmer när maken direkt föreslog att vi tar samma runda tillsammans, ivrigt ringande till min mobil...... Inte för att mobilen är något värd men alla kontakter. Vi gjorde så och dra på trissor, fann den. Vilken tur han var så entusiastisk Borde köpt en terrängcykel! Hade en strand att hitta....
Inser att ja valde helt fel väg. Men jag hittade den i alla fall. Väljer en lättare tur nästa gång jag ska hit.

Tillbaks hemma och med lite frukost i magen fick jag mer energi. Det blev matsäck och familjen stuvades in i blien. Valö, mitt paradis på jorden var målet.

Där gick vi den "svårare" vägen idag. klipporna och rätt ut. Sedan höll vi vänstervarv längs klipphällar och rullstensåsar för att till slut komma fram till saltängarna. Dryga 2 timmar klättrade vi omkring. Disigt, lite blåsigt men varmt. Kameran gick varm. På Valö ser jag att sonen gillar exakt det jag uppskattar. Att sitta stilla, lyssna och titta. Underbara unge!2:ndra oktober men lite sommarkänsla. Vresrosen blommar och segelbåten seglar. Rullstensåsar, massor av vrakgods och tyvärr också massor av tjära. (tjockolja)Tack vare lågvatten kunde vi gå på ganska oväntade stigar:-)
Bergväggar lockar fler än mig, sonen nere till vänster skulle bara klättra lite. Oj vad jag känner igen mig i den ungen:-) Vi hade alla energi efter promenaden och for till KKV för en extremt välförtjänt fika. Därefter körde maken vägar vi aldrig provat för att ta oss tillbaks till Uddevalla. Var all energi kom ifrån har jag ingen aning om, men jag läser löpsedlar att det är vår i luften, så jag gissar på vårkänslor?