I lördags föll en bit tand ur munnen på mig. Om det åtminstone varit en seg kola som orsakat katastrofen. Icke sa nicke det var makaronilåda på gaffeln. Jag fick omedelbart ont. Det är inte plomben som ramlat utan en bit tand. Ack och ve. Inte nog med att jag är rädd för tandläkaren och var nöjd att det är ett helt år till nästa gång. Det är dyrt också. Fick en akuttid eftersom det ilade och gjorde ont.
En provisorisk limning (typ) så det inte skulle reta på nerverna. Nästa tid 10 november. Färre julklappar lär det bli. Kalaset går på 2000 kronor. Roligare kan jag ha för mina pengar.
När jag kom till stan var jag 10 minuter tidig så jag passade på att kolla skor. Jag har inga. Det är inte klokt. Ett par jympaskor från min tid på friskis och ett par sommarskor är det enda som går på mina svullna, sneda fötter. Förra året frös jag nästan ihjäl. I år tänkte jag hitta något. Inte lätt. jag skulle vilja ha en känga men är det dragkedja kan jag inte stänga för jag är så svullen i det icke opererade benet. det skiljer säkert 5 centimeter i omfång på vaderna. Svårt att fixa skor då. Skor är kanske något lättare men jag tycker de mesta gör ont. Nu måste jag dessutom prova skor där mina eländes inlägg får plats och känns bekväma. Kängorna jag provade idag hamnade på tusenlappen. Då behöver jag skor också...
Tänk när jag var frisk och handlade skor för ett par hundra!
Fattigare blir jag och det är inte kul. Inte heller är det kul med varesig skoskav eller tandvärk. Ibland tycker jag att jag har allt......Hur var det nu med att glida på en räkmacka. Å vad det skulle vara trevligt;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar