Som att stjäla lagligt.

Bild från GoogleVilken tur vi bestämde oss för att skjuta på restresan vi drömmer om! I helgen bet jag sönder en tand, fick akuttid direkt på måndag morgon och också dommen. Kalaset kommer att kosta 5 300:-. Jag höll på att svimma!! Nu är det så sa tandläkaren,- att försäkringskassan har bestämt att den tanden inte ska ersättas alls, du betalar 100 %. Anledningen fick jag veta är att den sitter så långt bak i munnen att den inte syns särskilt viktig. På ett sätt försår jag det, skillnad om det vore en framtand... Regler måste finnas. Problemet för mig är att jag saknar tand på andra sidan och därför har jag ingen tuggyta. Med andra ord är denna viktigare för mig än många andra. Det tar naturligtvis inte reglerna hänsyn till..... Bara att gilla läget och hoppas att inte bilen eller tvättmaskinen går sönder..... Förklarade för sonen som jag ju tänkt skämma bort när maken är i Belgien att det inte blir något med det. Ingen Robert Gustafsson show, inget Göteborgsbesök när vi ändå är på Östra o s v. Sonen visar stor förståelse även om han såklart blir besviken. Han funderar en stund och utbrister, -Det är som att stjäla, fast det är lagligt!!
En perfekt beskrivning på hur det känns.

WAOW!

Ska inte dra några växlar på det... mitt motto är fortfarande
"Det kan alltid bli värre!"
Men en liten stund igår tänkte jag på hur gott det vore att leva med flyt i livet.

Det som var trasigt på bilen var inget att oroa sig för. Behöver inte bytas. Faktisk kostnad noll kronor! WAOW

Tanden hade naggats i kanten, tandläkaren slipade ett par omgångar, lätt som en plätt. Det var också gratis! WAOW

SÅ fika med Annaa då, att sitta och prata kulturutbud, skolsystem och annat med en som tänker så likt en själv är en ahaupplevelse. WAOW

Avslutar med en annan upptäckt. Hur trött jag än är på snön börjar isskulpturerna dra till sig mina blickar. Klockan var efter 18 igår när jag såg dehär.

Inget dagsljus och de är tagna med blixt men ändå. Snacka om naturens underverk. WAOW

The story of my life.

Tandläkarbesök och trasig bil, känns det igen. Känns som väldigt vanliga händelser i mitt liv. Bilen har skallrat ett tag, baktill. Ett otrevligt ljud som fått tanken på fallande avgasrör att träda fram tydligt. Alltså går maken ut i mörkret och kollar, drar i lite grejer och konstaterar att värmeskyddsplattan är lös, den var bara att dra bort. Ingen av oss vet hur långt man kan, vågar eller får köra utan den....
Typiskt! Imorgon ska jag till tandläkaren för en akuttid redan på morgonen, till lunch ska jag ha bloggträff och sedan är det sedvanlig sittning i dubbla pass på musikskolan. Jag behöver bilen. Onsdag ska jag till Skövde. Det går bara inte att ha trasig bil nu.
Jag kommer som vanligt vara först på telefon så fort verkstan öppnar. om de säger att jag kan köra är det inget problem, annars bara måste de ge mig en akuttid, de också. En som inte krockar med alla andra tider. Varför är jag inte förvånad.....It´s the story of my life.

Ny dag att möta

Uppe och inte gråter som man säger. Satt och plitade ner alla möten och tider i almanackan;
8.30
11.00
12.33
14.00
16.00
18.30
För mig är det nästan oöversvinnligt men bara nästan. 12.33 och 18.30 är rean och skära nöje, då känns det inte belastande. Får jag bara gjort tandläkaren och insett att jag lever efteråt, (jag är tveksam) Så ska jag säkert fixa resten av veckan. Tre dagar utan en endaste sak i almanackan:-) Nu ska jag väcka barn och fixa kaffe på termos, tänkte göra någon enkel utflykt efter tandläkaren och till 11. Om jag slipper regnet vill säga. Vi får väl se. Det är en ny dag att möta och det känns bättre än igår.

Ingen har sökt mig. Skönt!

Om jag missade något idag klockan 14.00 kan det inte varit viktigt. Ingen har hört av sig och undrat var jag tog vägen eller vad jag håller på med. Kanske sitter det någon och surar, eller funderar, men ingen har sökt mig i alla fall. Det är lite skönt. Kanske jag inte missat något. Kanske det var en påbörjad anteckning och så blev det ändrat... Det lär jag aldrig få reda på.
Börjar styra upp morgondagen. Bokcirkeln tar vi här, det underlättar. Tandläkare och lite annat klämmer jag in på dan men till två är jag hemma och kan stoppa i sonen mat innan musikskolan tar vid. Den får maken sköta efter fem då förbereder jag för boksnack. Morgondagen verkar inte längre fullt så hemsk som den gjorde imorse. Det blir nog bra:-)

Vem väntar på mig idag?!

Det är skräckläsning i min almanacka idag. 8.30 tandläkare, står det först. Därefter står det, 14.00. Inget mer bara 14.00. Jag har ingen aning om vad jag ska göra eller vem jag ska träffa 14.00. Fy så hemskt! Hjärnan har gått på högvarv sedan jag läste det igår. Har frågat make och syster, inget jag sagt till dem i alla fall. Får ha telefonen på och vara tillgänglig, vad mer kan jag göra..... Det här känns inte alls bra!!
Vem väntar på mig idag?!

Fattigare med skoskav och tandvärk.

I lördags föll en bit tand ur munnen på mig. Om det åtminstone varit en seg kola som orsakat katastrofen. Icke sa nicke det var makaronilåda på gaffeln. Jag fick omedelbart ont. Det är inte plomben som ramlat utan en bit tand. Ack och ve. Inte nog med att jag är rädd för tandläkaren och var nöjd att det är ett helt år till nästa gång. Det är dyrt också. Fick en akuttid eftersom det ilade och gjorde ont.

En provisorisk limning (typ) så det inte skulle reta på nerverna. Nästa tid 10 november. Färre julklappar lär det bli. Kalaset går på 2000 kronor. Roligare kan jag ha för mina pengar.

När jag kom till stan var jag 10 minuter tidig så jag passade på att kolla skor. Jag har inga. Det är inte klokt. Ett par jympaskor från min tid på friskis och ett par sommarskor är det enda som går på mina svullna, sneda fötter. Förra året frös jag nästan ihjäl. I år tänkte jag hitta något. Inte lätt. jag skulle vilja ha en känga men är det dragkedja kan jag inte stänga för jag är så svullen i det icke opererade benet. det skiljer säkert 5 centimeter i omfång på vaderna. Svårt att fixa skor då. Skor är kanske något lättare men jag tycker de mesta gör ont. Nu måste jag dessutom prova skor där mina eländes inlägg får plats och känns bekväma. Kängorna jag provade idag hamnade på tusenlappen. Då behöver jag skor också...
Tänk när jag var frisk och handlade skor för ett par hundra!

Fattigare blir jag och det är inte kul. Inte heller är det kul med varesig skoskav eller tandvärk. Ibland tycker jag att jag har allt......Hur var det nu med att glida på en räkmacka. Å vad det skulle vara trevligt;-)

TYPISKT MIG!

Jag har varit hos min nya tandläkare! Var med sonen ett par gånger och kollade in henne. Han lovade dessutom att hon é bra. Ångesten över att Per slutade har gjort att det dröjt något innan jag kom till skott. Det konstiga var att jag inte kände mig speciellt rädd. Jag inbillade mig att min hysteriska rädsla som fanns för 20 år sedan skulle komma tillbaks. SÅ var tydligen inte fallet och med endast lätt huvudvärk gick jag dit idag. Litet samtal om min hälsa och mediciner. Väldigt många röntgenplåtar och så undersökning. Jag blev riktigt förvånad när jag upptäckte att jag inte höll på att få panik. Inte heller höll jag andan som jag så klassiskt gör annars. Eftersom jag har artros i mina leder klämde hon och kollade käklederna noga. Hoppla, jag hade inte tänkt på att det kan sätta sig där också.

Inget hål, ingen karies, men! Jag har en fraktur på en tand. Hur är det möjligt?! Behöver lagas naturligtvis, jag blir så trött. Fraktur på en tand.
Det är väl ändå, TYPISKT MIG!

Vi borde förbjuda pension!

Jag har fått ett brev, ett brev jag inte ville ha. Det var från min tandläkare, inte var det en kallelse inte Nej det var ett hejdå brev, min tandläkare skall gå i pension. Jag vägrar! Detta har jag inte gått med på!!

Vet inte hur mycket jag nämnt min forna tandläkarskräck... men den är borta sedan många år tack vare Per. Hur sjutton skall man gå vidare efter de vi har åstadkommit ihop?! Jag var fullkomligt vettskrämd och ihjälskrämd innan jag träffade Per, inte var det så att det försvann bara för att jag gick till honom. Men jag blev bättre och bättre allt eftersom.

Nu har han helt sonika skickat iväg mig till en annan tandläkare som han varmt rekommenderar. Jag undrar det jag ?! Just nu kan jag inte bestämma mig för, skall jag gå ner med en blomma och tacka honom och önska lycka till, eller skall jag gå ner och skjuta honom:-) En sak är säker, jag skall omedelbart kolla om man inte på något sätt kan förbjuda pension;-)

Tandläkarbesök.

Idag har jag inte skrivit !! MEN jag har umgåtts med den store sonen hela dagen, det är högre prioritet på det. Dessutom har jag varit hos Per och lagat ett hål.

Per är min tandläkare, Uddevallas bästa! Förmodligen världsbäst. För ca 20 år sedan var jag totalt ihjälskrämd för tandläkare, jag hade en som inte ens var nykter. Då fanns det ett par grannar som sa, men vi ringer Per, han kan man inte vara rädd för. Jo, Jo, tänkte jag. Redan som liten blev jag rädd.

Men Per, han kan man faktiskt inte vara rädd för. Inte så att jag går till tanläkaren med lätta steg, men jag fruktar inte längre. Jag får hög puls, ett lätt illamående, men jag klarar det och Per är med hela vägen. Idag kändes det inte alls.

Två hål kändes väldigt snopet, jag är väldigt noga med mina tänder, men Per tröstade mig med att det ena är en gammal lagning som ger sig och det andra är en tuggyta som helt enkelt blivit för djup. Detta kunde du inte förhindrat, du är skapt sådan, sa han. Skönt men dock hål....

Jag vill ha lagat dem innan operationen så idag tog vi det första, sedan får de ringa mig på en återbudstid, det var fullt i deras kalender.

När jag parkerade på Hamngatan passade jag på att prata med kommunalarbetarna som beskär Lindarna, jag skojade om Arborister. Men Stefan sa "ödmjukt" äsch, arborister.. vi kan allt! Å vet ni vad, jag tror honom. Fast jag skulle inte låta honom laga mina tänder:-))