Apropå skyltar

Man kan strunta i dom också:-) Ej lösa hundar står det på skylten.
Antar att hunden missat det....

Tråkiga repriser.

Inte så stort och oroväckande för någon annan kanske, men jag börjar bli orolig. Håller jag på att tappa greppet? Visst är det mycket nu, men när är det inte det... Idag kom jag efter en intensiv förmiddag med matlagning och klipptid, till museet. Skulle vara på möte mellan 13-16. Trodde jag. Det såg lite tomt ut så jag frågade var kommunen skulle hålla till. Hon såg lite förvånad ut, tänkte efter och sa,- det var igår!
Blir så trött. Nu gjorde det inget att maten är färdig när familjen kommer, eller att jag fick klippt mig.. Men att jag missar miljöinformation som jag tycker är intressant, är så irriterande! För vilken gång i ordningen jag tabbar mig med möte den här hösten, har jag tappat räkningen på. Kan bara konstatera att det är tråkiga repriser.
Nu kanske det är bäst jag kollar att jag faktiskt ska bort på fredag.....

Vi avslutar väl med den bästa kärleksförklaring som finns.

Blogg i träda.

Nädå jag bara skojar:-)

En sån dag bara.

Saknar ord

Just nu är jag inte så pratig. Vilken tur det finns bilder. Förfall, från Skredsvik, Gullmaren, i lördags.

Idag är jag glad åt igår.

Regnet idag har inte varit nådigt. Dike och bäckar svämmar över sina breddar. Om en vecka är det första advent men det är vårvärme ute. Idag blev det aldrig ljust! Då är jag tacksam att jag tog kameran och promenerade timvis igår.

Träd i motljus vid Gullmarsberg. Idag är jag glad åt igår.

Frukostbio- Augustilunch i Rom.

Vaknade och insåg att maken inte kunde gå med på bio. Han har varit på kurs och blivit sjuk minsann. Goda råd blev dyra! Vem vågar man ringa klockan åtta en söndag morgon? Vem är så flexibel att de tycker en knasig idé om frukostbio är rolig att nappa på, utan varsel.... Åse renoverar så hon går bort, återstår.... Anna-Lena. Jag skickade ett SMS, fegt.. Men jo då hon var vaken och dottern ville också följa med. Snabbare än fort kom de vägen om mig och vi for mot Frideborg. Att tjejer kan vara så snabba! Frukost, macka, kaffe och juice intogs på stående fot.
Inte fullt så mycket folk som vi trodde det skulle vara. Konstigt tyckte vi! Reflektionen från oss landade i att det varit ganska lite reklam.

Filmen så Augustilunch i Rom. En film man blir varm i magen av. En långsam film som på intet sätt blir tråkig. Den äldre ungkarlen bor med sin bestämda mor. Modern är definitivt av finare slag och vill inte alls låtsas om att det är knapert och kris i ekonomin. Chansen till lite skuldlättnad kommer när sonen går med på att härbärgera förvaltarens mor. Innan vi hinner blinka och knappt förstå har han hand om fyra paranta damer. Damer det faktiskt inte alls är någon ordning på. Han lagar mat, serverar te, dricker massvis med vin, får inviter och sköter dem efter bästa förmåga. Den här filmen hamnar bland mina övriga favoritfilmer, dem jag bär med mig. Augusitlunch i Rom den ska man inte missa!