Idag marscherar jag!

Jag läste lite avundsjukt på Socialdemokraternas hemsida att bland annat Mona Sahlin marscherar för tillgänglighet idag. SÅ upptäckte jag igårdagens blad en liten annons. De ska minsann marscheras i Uddevalla också. Från torget. Samling 10.30, avmarsch 11.00. Till museet. Jag hade planerat växtmarknaden på I17. Får komma sent helt enkelt. Eller inse att jag inte hinner. Trädgårdsväder är det ju inte;-)

Marschen för tillgänglighet känns viktigare.
Kanske allra mest för att jag blev så grundlurad när det gällde vilket intresse det fanns för mina erfarenheter. Visserligen har jag lämnat rullstolen och går delvis utan stöd, men på promenader använder jag kryckorna. Idag till och med marscherar jag!Bild från 30 juni 2008, svårt att tänka att det hänt så mycket sedan dess.
Rullstolen är inte bara parkerad den är sedan mars 2009 återlämnad!

Utan Ord.

Fler bidrag hittar du HÄR

Julsånger och sömnlösa nätter.

Dåligt med sömn gör en lätt irriterad, lägg därtill ett ben som bultar. Verkmästaren i magen hade jag hört talas om men i benet...Skyller mig själv och vilar idag också. Skall till museet och se Bragdmännen men det är ju sittande. Handikapparkeringen är direkt utanför så det är inte långt att gå. Om de är lediga. Det är verkligen något som står på min lista över irritationsmoment! Så få parkeringar för oss med tillstånd, de är ofta upptagna och inte sällan av bilar utan tillstånd. Mer P vakter åt folket!!

Min sömnlösa natt har jag tillbringat framför datorn letande efter julstämning. Vädret påminner om höst eller kanske vår. Kyrkan som brukar hjälpa stämningen på väg hade Högmässa idag, då vill jag inte gå. Sitta kvar i bänken när det är nattvard vill jag inte!! Jag kan omöjligt ta mig fram och knäböja! Måste prata med prästen om det någon dag, undra om de tänkt på det... Jag har en sådan enorm tur med " min" kyrka, där arbetar mina två favoritpräster, så jag kan verkligen fråga. Det blir tredje advent i kyrkan för mig istället.

Under natten har jag suttit med lurar och lyssnat på You Tube. Ni får ta del av mina favoriter, hoppas ni finner lite stämning, det gjorde jag.
Tyvärr får jag inte in You Tube som TVruta, det går verkligen inte, vilken kod jag än använder, så ni får klicka på länken.......Om någon vill lära mig....

Hosianna davids son, Håkan Hagegård och Adolf Fredrik. Pampigt och stämningsfull!

Little drummer boy Josh Groban, mmmm. Finns på Jöbacks nya skiva, duett med Plura, oj så bra!!

White christmas, Bing Crosby, ingen kan som Bing.. Kan det bli mer klassiskt;-)

Låt mig få tända ett ljus, ingen jul om inte jag fått sjunga den här för full hals.

Stilla natt Sissel, finns det en vackrare stämma??

Julen är här, Sissel och Tommy körberg.

Himlen i min famn, säga vad man vill om Carola... den här är fantastisk. Jag gråter floder..

Jag har berättat förut att jag är julhysteriker.... Har säkert ett 50 tal julskivor och spelar hela december. Låtarna ovan är några av mina favoriter. Just nu toppas lyssnadet av Peter Jöback, skall ju på konsert med honom på fredag så nu går hans skivor varma. Visst har vi sagt det förr, musik passar till allt, även sömnlösa nätter.

Det ser bra ut!

Plåstret avlägsnades , jag kikade bara med ena ögat;-) Det såg så bra ut! Herre min je så orolig jag varit! Kändes verkligen som sista chansen på något sätt. Nu blir det penicillin i tre månader, tre månader, fy för den led! Icke valbart så det är bara att acceptera.

Min första tanke när jag väl kom hem var att duscha. Tänk jag vet inte när jag gjorde det utan bekymmer sist. Jag är uggen och frusen så det får vänta tills ikväll....

Jag tog mig in på NÄL för egen maskin. Hade en strategi klar. Om handikappparkeringen närmast entrén är ledig tar jag rullstolen, då är det lättrullat... det var de inte. Alltså tog jag kryckorna, från parkeringen till entrén, där satte jag mig att vila i 10 minuter. Därefter gick jag till mottagningen, där blev vilan lång....sedan upp till labb för prover, även där fick jag vila. Ut igen och det blev stopp på apoteket. Tur jag har gott om tid! Men det har gått väldigt bra. Rullstolen ligger i bilen, jag kommer att behöva den igen det förstår jag, men det känns skönt att kunna välja lite!

Skönast känns ändå att det äntligen ser bra ut!

Att stå på egna ben.

Efter snart ett år i rullstol och eller på kryckor, är längtan att gå stor. Efter sjukgymnast besöket IDAG provade jag mina vingar, ehe, ben;-)

Penicillinet var slut redan i helgen, visst är han makalös min doktor. 250 sprutor istället för 25 och för lite penicillin! Undra hur han räknar. Dessutom fick jag avgift på receptet, gissa om jag skall vara arg imorgon och slåss bara för sakens skull!!

I all fall betydde det här att jag var tvungen att komma till apoteket. Tog bilen till Torp och avgjorde att apoteket ligger tillräckligt nära för att jag skulle våga gå med kryckorna, rullstolen fick stanna i bilen. Det gick bra, fanns ledig sittplats när jag väntade på min tur. Var väldigt nöjd efteråt. Avstod att köpa mjölk som vi egentligen behövde, insåg att det inte skulle fungera, men ändå....

Imorgon skall jag till NÄL, stygnen skall tas. Jag vill ha förnyade recept och kanske en röntgen, jag känner plåten i benet, frågan är om jag skall göra det?! Frågan är också om jag skall gå eller ta rullstolen?! Det är fruktansvärt långt från parkeringen och in till ortopeden. Dessutom är jag orolig att det gör ont i benet när doktorn varit där och rotat. Å andra sidan är det snö ute. Jag klarar aldrig rullstolen på kullersten med snö! Det är ju själva den att man skall behöva planera och oroa sig ett dygn för att lösa ett läkarbesök!

Ett väldigt trevligt beslut har vi tagit maken och jag. Vi skall gå på julbord i år! Det är säkert 10 år sedan jag betalade ett julbord själv senast!!
Gustafsbergs Badrestaurang har familjejulbord på söndagar, det skall vi ta! Sonen har aldrig varit på julbord, det känns som om vi vill visa honom vad det är! Mitten på december hoppas vi att det finns plats, då har jag kommit längre i träningen och kanske helt kan stå på egna ben. Hur jag ska lösa det och vilket ben jag skall stå på imorgon, det återstår däremot att se!!

Från klarhet till klarhet.

Nyss hemkommen från sjukgymnasten. Jag gick i barren, fick korrektioner vid kryckträning och ett schema med rörelser för stabiliteten i benet. Det gick så bra. Sjukgymnasten avslutade med att säga, - Du går från klarhet till klarhet!

Man tackar!!

Idag säger jag hejdå.

Vemod av olika orsaker blir det i dagens första inlägg. Jag vet redan att det blir ett till, det är fredag och dags för tema. Jag slog upp mina blå i morse och konstaterade snö. Eller snö är nog att ta i;-) men det är tillräckligt vitt för att fåglarna ska komma i större mängd och för att vemodet skall rulla in.

Helhetsintrycket är ganska djupfryst.

Det är färdigfikat för i år vid det här bordet.

Fågelbadet har frusit, måste byta vatten.De sista Kärleksörterna ger upp.

Dagen verkar ändå bli vacker, kanske jag dristar mig till en stund på altanen för ljus och luft.

Maken och sonen packar. Det är en ensamhemma helg för mig, igen. De drar till Göteborg för att vila upp sig! Har man hört på maken, så jobbig har jag väl inte varit i höst....

De skall bo på hotell, gå på ett juligt Liseberg, besöka lekland, köpa vinterskor och vantar. Dessutom äta pizza och gå på bio.

Lite vemodigt att de gör Liseberg utan mig, men det är mitt val. Alla val måste ju inte vara lätta om jag säger så... Jag är julhysteriker, jag gillar jul på Liseberg, MEN. I somras efter kvällen där i rullstol sa jag, aldrig mer. Man tror ju att Liseberg är lättillgängligt, men det är det inte. Har i alla fall bett dem köpa mig, ja just det......... En tomte:-))

Det kommer inte att gå någon nöd på mig, idag skall jag laga fläskfilé med oliver, det får jag aldrig annars. Sedan skall jag äta lax på längden och tvären. Troligen tittar någon in ikväll och håller mig sällskap. Imorgon skall jag på Mortens krog och kolla in Andreas T Olsson. Söndag måste de vara hemma strax innan tre för då skall jag på julfest med S-föreningen i Smedseröds Folkets hus, måste ha bilen dit.

Kommer du sakna oss sa maken illmarigt igår;-) Nej då, jag ska läsa och lyssna på musik som jag aldrig får gjort annars sa jag. Men jag vet att det är kul första timmarna, sedan är det tomt vemodigt och ensamt. Fånigt så det räcker och blir över!! Skall till och med försöka le när jag säger hejdå, både till familjen och hösten:-)

Tar det aldrig slut, eller, jag orkar inte mer.

Doktorn ringde vi tretiden. Hej det är X hur mår du?
DÅ blev jag rädd!
Han fortsatte utan omsvep. Jag odlade på de jag skar bort i fisteln, det växer där.
Därefter pratade han om plåt och bakterier som en farlig kombination. Om detta vet jag inget, men jag blev vettskrämd. Det bara inte får lov att vara misslyckat en gång till.

Det räcker inte med penicillin i såret, jag måste äta också, stora doser i minst två månader.

SUCK!!! Jag vet inte vad jag skall säga men det lutar åt,Tar det aldrig slut, eller, jag orkar inte mer.

uppstånden!

Kola i huvdet och en eldsvåda i benet. Men jag är hemma igen. Uppstånden helt enkelt. Hopas på en natt sömn och en bättre morgondag.

De sista entusiasterna.

Igår hade vi tur med vädret. Ska nu maken ändå vara hemma då och då är det bra med fint väder så vi kan gå ut. Jag saknar att komma ut varje dag. Glädjestrålande stapplade jag fram till soptunnan och insöp min Kryssantemum i rabatten där. Den köptes på halva priset i fjol och jag är så glad att jag chansade!!Har ni skådat något så vackert:-))

Att jag stapplade omkring ute berodde på att jag skulle i bilen. Maken skulle rasta mig på riktigt:-) Fågeltornet på Mollön är handikappanpassat så rullstolen funkar. Dit styrde vi kosan.
Det är inte några fåglar på Mollön när det stormat så som det gjort det sista, men en massa Trastar fick jag i alla fall i tuben. Tre möjligen fyra olika sorter, jag är lite osäker på den ena...

Det var riktigt blött på ängarna, det märks att det regnat i veckor.

Sonen däremot skådade bara en Rugguggla....

Säga vad man vill om oss... men vi försöker ta vara på dagen! Att få 11kaffe där ute i blåst och sol, att ha kollat in sista blomman i trädgården får mig att må riktigt gott. Vet inte hur många i rullstol som skådar fågel, kanske är vi de sista entusiasterna.

Taxi, var god glöm det!!

Ibland blir jag argare än vanligt!! På onsdag har Kultur och fritidsnämnden möte, jag har sagt att jag är borta september och oktober men har fått ändra mig. Idag skall jag ringa sekreteraren och istället meddela att jag kommer.Det hänger på transport om jag skall få till det. Till saken hör att vi på onsdagsmorgonen fått tid för bilen på verkstad, kamremsbyte och service, inget man bara ändrar.

Jag tar en taxi sa jag till maken, det kostar vi aldrig på oss annars, då behöver vi inte blanda in någon annan. Undrade hur man skulle gå till väga för att få en bil på morgonen och passa tiden till mötet. Ringde taxi redan i fredags för att kolla läget. Efter det samtalet var jag arg så jag kokade. Nej det går inte sa människan i växeln. Vad då går inte sa jag, om jag ringer idag och beställer, måste ni väl kunna planera in det. Jag vill ha en bil med bagage som tar en hopfälld rullstol vid åttatiden.

Nej mornar är problematiskt då går alla bilar på skolskjuts. Skall du vara på museet 8.30 får du åka innan 7.15 när skolskjutsarna börjar, annars får du åka senare. Jag trodde inte det var sant!!

När jag är på sjukhuset ser jag ofta en 4-5 bilar stå och vänta, det är mitt på dagen, om man behöver en bil en lördagsnatt är det omöjligt och tydligen likaså en vardagsmorgon. Inte undra på att taxinäringen går under. De har inte bilar i trafik när det behövs!! Vilket bolag som helst går i konkurs om de inte möter efterfrågan, taxi inget undantag!! Så nästa gång det är snyfthistorior i pressen om hur synd det är om taxi går jag inte på det. Istället för taxi var god dröj kunde de lika gärna säga, taxi, var god glöm det!!

Sommartider hej hej sommartider.

Skulle precis lägga köttet på grillen igår kväll när det ringde på dörren. Gäster, närmare bestämt 2 till antalet dök upp, visserligen i ett snabbt avklarat ärende, men sån är inte jag.... Skall ni inte stanna och äta då sa jag så klart. Jo men visst, gick det för sig så..

In i grytorna, slängde på en bur Kidneybönor i woken, kompletterar med en sallad och maken tar ut massor av extra bröd att grilla, räcker inte maten kan vi ta bröd och sallad som utfyllnad.

Tre liter jordgubbar stod färdigrensade i en skål, så efterätt skulle vi också få ihop. När vi höll på som mest ringde telefonen, det var Åse, hon pratade länge med maken, till slut fick jag igenom ett meddelande, vi äter strax, kom hit!

Så istället för 4 till bords vart vi 7, maten räckte och det var då jag tänkte på Jesus, han som fick fiskarna att räcka, jag har nog en viss talang åt det hållet jag med:-) Nu behövde inte vi förvandla vatten till vin, vi hade det vi ville dricka, fick mig en Martini också, det är ju semester. Hos oss behöver man inte vara orolig att man stör eller kommer mitt i maten, det fixar sig, bara kom!!! Satt ute till tolvslaget, då hade det börjat regna men luften var skön och ledigheten kändes i hela kroppen, en riktigt lyckad kväll!

När jag slår upp tidningen idag påminns jag också om att de är semestertider. Det är en P automat som krånglat, ganska ointressant i sig, MEN tidningen har inte kunnat få kommentar från ansvariga för det är semester. DÅ tänker jag på min ansökan om Parkeringstillstånd, hur går det med den?? Jag behöver det, fort!

De é som det é i semestertider, ledigt folk på gott och ont!

Sommartider hej hej sommartider.

Här uträttas stordåd!

Jag har så mycket jag vill göra. Säkert en viss panik inför det faktum att jag vet så lite om hur det blir sedan. Frågade min syster igår om man kan ha dödsångets trots att man inte är dödssjuk... Bara vettigt att du reagerar tyckte hon, operationerna är ju avgörande för framtiden och vad jag sedan klarar så det kanske inte är så konstigt i all fall.

Men den här ångesten eller känslomässiga berg och dalbanan innebär mycket tänkande och en del agerande Igår skulle vi veckhandla, det har jag inte gjort på minst ett halvår men nu lovade sonen att hjälpa till. Han är inte mer än 11 år så en full kundvagn oroade mig lite, den har ju vuxna svårt att klara av. Vi gjorde matsedel, skrev inköpslista och for till Torp. Lastade ur rullstolen och började vårt stordåd. Det gick så bra! Han var verkligen duktig, visserligen tjatade han till sig te-sorter, flingor och knäckebröd som inte stod på lappen, men det må väl vara hänt. Vi avslutade med var sin stor glass!! Gissa om det var skönt för maken att "bara" ha gräsklippningen att ta sig an efter jobbet. Så for de och badade och var borta i flera timmar. Tydligen gott i vattnet.

Jag skall ringa hjälpmedelscentralen idag, eftersom min högra arm ständigt värker undrar jag om man kan fixa hjulen på rullstolen så att vänster drar mer, skulle behöva vila höger, sover inte nu igen.

Den här paniken jag lever med gör ju också att jag får bråttom att göra saker och ting. Får jag för mig att jag vill äta lunch på Gustafsberg skall det ske omgående. Jag har världen bästa make, för han åker med i berg och dalbanan.... Vi åt lunchen där i tisdags och precis som målaren hade påstått var den fantastisk! Jag lovar !! 85 spänn för en lunch i den miljön känns helt överkomligt, trodde det skulle vara dyrare. Mycket folk också, roligt om det går bra.

Hade tänkt fotografera men kom mig inte för. Det märks absolut att man renoverat även invändigt, vita färger, ett "vattenställe" ja allmänt fräschare. Däremot är det sorgligt trist att det står kvar fula möbler med orange klädsel i ena delen, på trappan står en totalt vissen gigantisk Margurit, visserligen i en snygg kruka men ändå. Detaljerna är viktiga, ta bort om man inte hinner med, det skämmer helheten.

Det viktigaste är ju ändå maten och jag måste återkomma till den. Maken beställde kyckling, den var slut. Då tog han kålpudding, omdömet var helt OK. Jag har en känsla av att det mest berodde på att han inte fick kyckling. Jag tog lax med hollandiesås, hur märkvärdigt kan det bli tänker man ju... men den såsen är den godaste jag någonsin smakat, både sur och salt, laxen var smakrik också. Högsta betyg alltså. Hela kvällen var jag sedan väldigt sjuk... är laktosintollerant, det visar en sak, såsen är äkta:-) Smör och grädde, inga halvfabrikat för de brukar jag tåla. Nästa gång skall jag ta medicin först.

När jag ändå berättar om stordåden skall jag ta det största!!! Jag har skrivit om min jakt på kalorier förut, bara att erkänna, det går inte så bra längre. När jag fick beskedet att operationen var misslyckad tappade jag fotfästet och har inte räknat sedan dess. Men igår vågade jag mig upp på vågen igen, jag har trots allt tappat 3 kilo till, det innebär att jag nu gått ner 14 kilo! Här snackar vi stordåd, det är nästan hälften avklarat, jag har alla andledning att känna mig nöjd. Det visar också på det jag sa direkt jag började räkna kalorierna, jag lär mig se hur mycket en bra portion skall vara, sedan när jag blev ur balans fortsatte jag med det istället för att börja tröstäta. Duktig flicka om jag får säga det själv! `Å det får jag ju!

Vill ni se bilder på maten?! Gunnar med polare har beställt samma, vilken tur för mig när avtryckarfingret strejkade.