Liten uppdatering.

Märker på besöken att det är sommar och semester. Känner också av det när det gäller orken att hitta något att skriva om. Kanske ska omprioritera det där med att skriva en gång om dagen. Sommartid kanske då och då räcker.
Hur som helst, här har vi nu äntligen fått regn så torkan är över. Sammanlagtnärmar det sig 30 mm, fullt godkänt. Maken har fått ner ramen runt den upphöjda rabatten. Första gången han försökte studsade den tillbaks, det var som betong inunder. Ser på YR att det kommer bättre väder igen. skönt, saknar att ligga på altanen och steka mig.

Har tagit och fått svar på infektionsproverna, visade inget som tur är. Tyvärr är det ändå väldigt svullet och gör ont. Går hos sjukgymnasten en gång i veckan men det är nästan bara rörelseövningar att göra, så fort det blir styrka och minsta belastning svullnar knät till storlek av en handboll. Är tillbaks på full medicinering, dvs, lika mycket som direkt efter operation. Gör mig degig i huvudet men jag mår inte illa längre, tack och lov.

Maken har äntligen gått på semester, praktiskt innebär det att allt blir lättare. Jag kommer ur huset, jag får följa med när han gör något och jag har någon att prata med under dagarna. Dessutom hittar han på saker med sonen, då vilar jag extra bra.

I trädgården har sonen rensat ogräs på baksidan huset och han har lovat ge sig på framsidan också, även det gör att jag lugnat ner mig och mår bättre.

Har suttit och uppdaterat Uddevalla Riksteaterförenings hemsida så det syns att höstens program är klart. Viktigt att få ut det medan folk har tomma almanackor.

Har fastnat på Facebook så om det blir lite tomt här kan ni ju titta där:-)

Framsteg och motgångar.

Jag brukar surt klaga över att det är mycket tvätt. Nu blir jag hysteriskt glad av att komma in i tvättstugan och köra en maskin. Det är nyttigt att inte kunna.

Ännu en dålig natt, så fort jag tränar blir svullnaden enorm och det känns som att ha en planka till ben. Totalt orörligt och svårt att hitta en bekväm ställning att sova. Frågan är om man ska öka smärtlindringen när man börjar träna...
Gjorde inga av övningarna igår, valde att gå istället. Vet ännu inte om det är klokt eller korkat, men det känns så trögt att inte komma igång att gå. Använde kryckor inne.
Sjukgymnasten idag igen, får se vad han säger.

Jag dammade två rum igår, delvis från rullstolen, men också stående, gående, det är en skön känsla att bidra lite till att det ser okej ut. Maken damsög och torkade golv när han kom hem, så nu är det inte en massa arbete innan vi kan ta helg.

Jag undrar var solen är?! Visserligen behöver vi regn, massor mer, men jag känner för Martini ikväll och det dricker jag ju bara när solen skiner;-) Enligt YR ska solen skina prick 18.00, får väl vara beredd då.

Imorgon ska båten äntligen i sjön! Hoppas så att det verkligen blir av, då kan killarna åtminstone komma med makrill till hösten. Jag kommer inte i den denhär säsongen men det vore så roligt för killarna ändå. Om de har de bra har jag det bra.

Ska hämta kött idag! 25 kilo från Gröna Gårdar. Det blir ett pyssel. Först åker vi till slakteriet där killarna får bära ut i bilen. Sedan åker vi och hämtar upp maken som får bära in det, därefter får han ha skjuts tillbaks till jobbet. Tur jag har chaufför! Har funderat på bilkörning för egen del, ska prata med sjukgymnasten idag. En förutsättning är ju att ta sig till bilen utan hjälp och där är jag inte riktigt än..... Det är väl så livet är just nu. Lite framåt, lite bakåt, eller föresten är det inte alltid just så.....

Så kan man också se på saken.

Lille kusinen dök upp här nu på morgonen. Han tittar en gång extra när jag förflyttar mig och säger, du sätter ner foten nu! Får du det?

Ja då sedan i onsdags får jag testa och övar mig att gå.

COOLT! Säger han.

Om en vecka har jag nog ingen rullstol inne utan bara hjälpmedel att gå med, svara jag.

COOLT! Säger han.

Ja så kan man faktiskt också se på saken:-)

Från en övning till fyra.

Nytt besök hos sjukgymnasten idag. Första återbesöket och kanske 1000 knäböj senare....
Sitter kvar i rullstolen om jag ska flytta mig mer än 10 meter så vännen Å hjälpte mig in.
Benet blir säkert starkare men jag märker det inte.
Fick utökat min hemläxa med fler rörelser och nytt besök bokat på fredag.
Vilken himla tur jag har vänner runtomkring mig så maken slipper ta ledigt och köra varje gång.
Du är så ivrig att jag inte peppar dig sa sjukgymnasten.
DU behöver snarare ta det lite lugnt med träningen, vila nån dag......
Jag tycker väl jag vilat nog i och för sig, men natten var hemsk och benet svullnar så han har säkert rätt. Just nu får jag vara nöjd med att öka träningen till fler rörelser.

Att skynda långsamt.

Det börjar sjunka in. Jag får gå men kan inte. Benet hamnar i en onaturlig vinkel när jag försöker. Provade många vändor igår kväll. Tack vare rullatorn kan jag testa med olika hård belastning. Trodde nog att jag skulle kunna byta till kryckor och linka omkring inne men det finns inte en chans.
Fick snabbt fram tider för sjukgymnastiken och ska dit redan nu på morgonen. Vännen Å hämtar mig igen. Vad vore livet utan vänner....
Jag hoppas få adekvat hjälp med övningar. Minns en hel del från förra vändan, men inte hur man gör nu helt i början. Att bara gå leder knappast någonstans, jag behöver muskler runtom. Hoppas på ett st yrkeschema att arbeta med hemma. Pilatesboll, balansbräda, gummiband och viktmanschetter har jag, så något kan det nog bli.
Väldigt snopet och en otäck känsla att benet inte håller när jag försöker.
Klok som jag är gick jag ingen runda i trädgården igår, annars har jag sagt att det är det första jag ska göra. Nu gäller det att vara klok och skynda långsamt.

Platt fall....

Det hände igår, det som inte får hända. Jag har hämtat mig men gårdagen var jag riktigt skärrad. Ett felsteg med rullatorn och jag föll handlöst. Är inte fullt på G som jag vill tro. Fick panik, det var på altanen och jag hade inte telefonen, rullatorn stod ivägen och jag visste verkligen inte vad jag skulle göra. Fallet var rakt bak, så det var aldrig någon fara för det opererade benet, lite tacksam för min vaderade rumpa... Men att ta sig upp, på ett ben utan hjälp och med bara trädgårdsmöbler som hjälp. Det var en utmaning vill jag lova.

Jag är stärkt av att jag klarade det. Tackar friskis för den dugligheten:-)
Dessutom drog vi lärdom av det och satte en liten väska på rullatorn så telefonerna alltid ska finnas med när jag använder den. Annars bär jag en sak i taget. Jag tror naturligtvis inte att jag faller igen den rädsla jag hann känna var inget jag vill uppleva igen. Jösses så utlämnad man är när det väl händer. Kommer vara mycket försiktig i fortsättningen.

Satt käring sitter.

Intog lunchen vid 13-tiden. Hade suttit två timmar i solen och det var skönt att komma in. Packar upp ur kylbagen och börjar lägga på tallriken. Öppnar en burk och locket trycks ner lite väl hårt en stråle av tomatblandad olja (som det legat makrill i) landar på mina ben och på kjolen.. Det ena benet är bart, det torkar jag snabbt av och fixar till med lite papper och kallt vatten. Det andra benet som är instängt i stödstumpan kan jag inte göra något åt. Strumpan klarar jag inte själv. Kjolen klarar jag förvisso, men om jag tog av den vad tar jag då på...kommer inte in i garderoben. Så där fick jag sitta flera timmar med mina stinkande kläder i väntan på maken som snabbt hjälpte mig både ur och i nya. Jag tränar på att ha mer tålamod sa jag till någon som ringde idag, det är det enda raka, för jag klarar inte såvärst mycket själv. Jag sitter mest där man satt mig..
Imorgon får jag sällskap till elvakaffet! Det ser jag fram emot:-)