Sofiero Europas vackraste park.

Ett komplett mästerverk, säger juryn om valet. Det är tredje året man utser vackraste parken i Europa. Sveriges vackraste park valde Sofiero till förra året. Ett stort grattis och leve dom!
Läs mer här.
Vi har inte varit där sedan 2007 då tog jag många bilder.

Äggjakt och påskhandel.

Påväg i kläder och mot köpcentrat. Vill handla innan alla norrmän imorgon. Inköpslistan är inte klar så jag har inte tid att sitta här.... En klar fördel med maken är att han som jag inte äter sill, vi får så mycket gott på påskbordet utan de där burkarna som bara luktar illa. Många rätter med ägg, lax, kyckling och så kött i olika varianter, jodå det blir allt påsk utan sill. Det är värre utan ägg! De var slut i äggboa när jag var där så nu tänkte jag vara tidig idag.... alltså har jag inte tid att sitta här;-)

Ser fram emot ljusare tider.

Tisdagarna är inte längre så mycket att frukta. Temperaturen har stigit såpass att jag inte längre måste sitta i Kulturskolans kalla hall och läsa. Idag kunde jag ta en promenad när sonen spelade. Hasselbacken ligger på ett avstånd jag klarar. Har en hel timma på mig och det behövs, jag är otroligt långsam. Jag fortsatte jakten på vårtecken. Vintergäcken lyser som små solar och är garanterat ett vårtecken.
Ett annat vårtecken är kanske tjälskadorna... Man undrar när hela Hasselbacken far ner i Bäveån. Ser inte bra ut.
Sonen har fortfarande 2 lektioner med håltimma mellan. Idag använde vi den till skoinköp. Vinterkängorna börjar se liiite fel ut. Jag köpte tofflor och sandaler, tänker på rehab lite längre fram. Sonen köpte sneakers och snyggskor. Väl hemma rensade han sin garderob på förra säsongens skor och plötsligt hade JAG ärvt både vinterkängor och jympaskor. SÅ praktiskt det är med stora barn:-) Nu ser vi fram emot påsklovet. Ett besök på Ramsvik är inplanerat. Dessutom vila, umgänge med vänner och massor av god mat. Det är strålande tider att se fram emot.

Fördomar frodas via TV.

Plocka undan på ditt rum, sa jag till sonen. Jag ska ha Stockholmsbesök och vill inte behöva stänga dörren till ditt rum. (ger ljus i hallen med den öppen)
Va?! utbrister han. Stockholmare i vårt hus. De är väl inte kvar när jag kommer?
Hur så? jag är något förvånad över uttalandet...
Stockholmare, det är bratz och fjortisar! Svarar han.

Kära nån vilken inställning, tänk vad han tror sig veta. Det blev ett allvarligt samtal vill jag lova, fast jag undrar om det hjälper. Om det syns på TV, måste ju mamma ha fel....

En släng av cancer är väl inget! Det é bara ´å jobba.

Jag har bestämt mig för att inte blogga om försäkringskassan. Jag är så trött på det att jag vill kräkas. Men så dyker de upp, informationen om hur in i helvete galet det är! Fast det tycker inte Huskarm Pehrsson såklart. Nu är jag arg igen!

De viktiga samtalen.

En sak har jag klart för mig, ska vi vinna valet är samtal nödvändigt. Inte bara med andra utan också att vi pratar med varandra inom partiet. Jag var förutseende och skaffade mig en mentor. Hur sjutton gör andra? Jag är säker på att behovet finns. Efter årsmöte och ommöbleringar har jag haft flera personliga tvivel. Vilken blir min roll i detta? Hur agerar jag? Hur blir det bra, hur gör jag rätt? Vad förväntas av mig när jag uppenbarligen klättrat på listan? Frågorna var många, svaren likaså. Eller svar och svar, det finns inget facit, det som är rätt och riktigt för mig behöver inte vara det för någon annan. Du tänker för mycket säger min mentor när jag blir ledsen, rannsakar och tar åt mig. Så är det säkert, men sådan är jag, hur gör man då? Jag är jag, kan inte ändra min personlighet för att passa in.
Då är det skönt med de här samtalen. Trots att ingen fundering är borta, inget problem löst så känns det lättar. Lättare att andas, jag kände mig rätt nedtryckt, skönt att räta på ryggen igen.
Nu har jag nästan ett helt år att känna efter, vara lyhörd och fatta rätt beslut. Under tiden kommer jag behöva fler samtal, jag är lyckligt lottad som har någon att ta dem med!

Det dånar...

I min stereo idag:-) Så jäkla bra, ja faktiskt...PERFEKT!

På jakt efter våren.

Jag har sett rapporter om både Tofsvipa och Strandskata så jag beslöt att åka till Mollön och kika lite. Egentligen är vilket vårtecken som helst välkommet.........

Inte ett spår faktiskt.... Jakten går vidare.

Detta måste du se.

Han säger så maken, flera gånger i veckan.
Idag for vi alltså.

Det var ju tur jag åkte med till slut! Nu funderar jag på om man kan ha en nattlig expedition här:-) Coolt var det att se bäverns skövlingar. Dessutom kunde man i snö och is se precis var den gick i och ur vattnet och var den åkte iskana. Liiiite varmare och jag är beredd att tillbringa en natt där.....

Den nödvändiga kultursatsningen.

Efter att ha sett föreställningen med Kulturskolans blåsorkester Makrilldraget och dansare tillsammans med studio 32's skådisar, börjar min hjärna att fundera på vad som sas på KULTURDIALOGEN. Jag tänker på Den Moderatstyrda alliansen som vill ha en konsertsal för det är det behov för säger det.
Hur skulle en konsertsal på något vis kunna möta upp det enorma behov av lokaler som finns? Visst behövs lokal för att hålla konserter! Men idag förväntar man sig att det byggs scener som är såpass flexibla att det passar både dans, teater och konserter, både med och utan ljudförstärkning. När jag såg den överfulla scenen igår, där det snubblades på teknik, där alla inte syntes och där förutsättningarna inte är särskilt bra, blir behovet så mycket tydligare.

Vi är ju där, vi som av en eller annan orsak är intresserade. Men vart går vi..... Frideborg är idag gymnasium, tyvärr i dåligt skick. Ena toaletten lyckades jag inte låsa, den andra var det stopp i handfatet och luktade förfärligt. Lokalen över huvudtaget är dålig, gammal och sliten. Som scen är den inte längre godkänd och det finns inga loger så inte ens små föreställningar kan man lägga där.

Skolföreställningar då, men är det verkligen okej?!
I brist på annat skulle jag säga. Men vi får aldrig glömma bort behovet. Ska vi ge våra ungdomar rätt förutsättningar gäller det att satsa på det mest primära, som en bra scen. Återstår så den stora satsningen, den på ett Kulturhus. Uddevalla behöver ett Kulturhus för såväl ungdom som drömmer om en framtid i kulturen som för alla andra kulturkonsumenter och/eller kulturutövare. Det är en fullständigt nödvändig kultursatsning. Vad än Den Moderatstyrda alliansen i Uddevalla säger!

Män som hatar kvinnor....som vet något.

Jag såg det så tydligt, försöken att negligera kvinnan som talade. Det började med ett förlupet ord. Eller förlupet och förlupet... Den här mannen är van att säga det som först ploppar upp i huvudet, det bara kommer. Eftersom han är man ifrågasätter ingen. Åtminstone inte hittills. Denhär gången gick det på ett annat vis. Nejet som ifrågasatte en tes han hade blev till en ordduell. Nu är det ju så sa kvinnan att med den kunskap och utbildning jag har är det högst sannolikt att jag vet vad jag pratar om.
Då varken hörde eller såg han henne.
Det fortsatte en god stund. Accelerade på ett olyckligt sätt för i affekt blir man tyvärr sedd som den bråkige hur rätt man än har.
Efteråt hörde jag att någon ur ledningen ville tala med kvinnan. Jag undrar just om vad.... Troligen att hon blev upprörd och talade till mannen på ett sätt man inte är van.
Jag undra om någon funderat på att tala med mannen om hans sätt?! Troligtvis inte, han är ju som han alltid varit.... I det ingår att vara en man som hatar kvinnor som vet vad de talar om.

Jo då, vi släckte.

Visserligen kom vi på det först kvart i nio men ändå. Det brann redan levande ljus i hela huset så vi sprang bara o släckte. Därefter satt vi i mörkret ända tills nu. Lite kompensantion för första kvarten vi missade. Funkade bra med gäster och allt.

I vild panik!

Tänkte tömma kameran idag innan alla begivenheter. Jag tömmer den då och då från bilder jag använder på bloggen, men tömmer den på riktigt gör jag när jag har ett par hundra bilder i den. Satte sladd mellan kamera och port i datorn och väntade. Det finns inga bilder enheten stod det på skärmen. Jag höll på att dåna! Provade igen och igen. Hög puls och ett par riktiga sammanbrott. Jag började byta minneskort och kameror om vartannat för att lokalisera felet. Efter åtskilligt trixande är det nu begränsat till minneskortet. I kameran ser jag bilderna, de finns kvar på kortet. Alltid något... Själva överföringen är det som krånglar.
Valde till slut ett annat sätt att överföra, till organizer, jag brukar välja windows, då fungerade det! Vilken lättnad. Allt hopp är inte kört, men det kortet hamnar i karantän. Den panik jag kände i morse när jag trodde bilderna var förlorade vill jag aldrig känna igen.

Nu tvättar regnet fram våren.

Vaknade av att det brusar märkligt i huset. Ligger vakan en stund och försöker lokalisera ljudet. Regn, det ösregnar, riktigt trummar mot alla ytor. Å så skönt! Inte för att jag gillar regn, inte alls. Just nu gillar jag vad regnet gör. Det tvättar och fejar bort vintern. Det skurar och fixar fram våren. Någonstans under skitiga snön har jag en trädgård. Altanen är nästan snöfri. Jag ska kasta ut det sista på gräsmattan så det smälter undan lite fortare Gräsmattan å andra sidan ser ut som våtmark. Stora sjöar överallt omöjlig att beträda. Tur vi dränerat bra under altanen, hoppas det drar sig ditåt.

Igår fick jag bort julgransbelysningen från Silverpäronet. Idag ska maken ta bort alla ljus på framsidan. Äntligen är allt efter jul och advent borta.

Jag ska på kurs. Eller kurs och kurs. Valarbetarutbildning tror jag det heter. 2 timmar på förmiddagen. Vi ska vässa argumenten om jag förstår saken rätt. Argument utifrån det nya programmet vi antog i lördags.

Därefter är det raka vägen till Frideborg där sonens orkester är med i föreställningen som spelas där idag.

Efter den är det bråttom hem och se om huset. Ikväll ska vi ha gäster. Planen var att grilla, men den är ändrad. Det går att grilla i regn men på vintern är det så kallt regn.... Kräftsoppa blir det istället, inte så illa det heller.

Show and tell, förändring.

Månadens sista tema är förändring. Just nu är den största förändringen årstidsbetonad. Från den mäktigaste vintern i mannaminne till.... Att det som göms i snö kommer upp i tö. Förändringen är påtaglig och tycker mycket om den.
Har skrivit om förändring en gång tidigare på fredagstemat.

En annan påtaglig förändring är att detta är mitt sista fredagstema. Jag slutar och tackar alla jag lärt känna under tiden, det har varit roligt och många av er kommer jag säkert att hälsa på ändå.

Sedan finns det mycket klokt skrivet om förändring. Här några exempel.

Alla tänker på att förändra världen, men ingen tänker på att ändra sig själv.

Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv.

Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.

Sträva inte efter att förändra världen, utan välj att förändra dina tankar om världen.

Skilda världar.

Började dagen med begravning. En begravning är en begravning, även om det inte känns speciellt nära blir man ledsen och berörd av att nära och kära är ledsna. Jobbigt var det.

Efter begravningen raka vägen hem och fixade matsäck. Siktet var inställt på Marstrand.

Sonen kom hem strax efter två, ganska omedelbart for vi.

Redan i hamnen såg vi dem. Fågelskådarna och fotograferna. Man kikar dit de riktar sina verktyg och och saken är biff.

En Praktejder är skådad.

ETT FETKRYSS:-))

Strålande sol, varmt och vindstilla. Två fantastiska timmar. Vi hade tur, valde en plats och den var där mest hela tiden. Tog en tur och alla andra sprang efter. Då tog vi fram fika och satte oss, mina ben springer inte, inte ens efter Praktejder. Det förstod den nog för vips var den tillbaks.

MMM så det kan vara föst begravning och sedan overklig lycka.
Konstig dag, som skilda världar.

Kulturrådet skapar opinion.

Jag är glad att jag hade fel! När vi planerade kulturdialogen tippade jag på 20 i publiken. Det var välbesökt. Jag hade ingen överblick eftersom jag satt på första rad och hade alla bakom mig. Men jag hörde att det talades om över 100. Kul och det visar att ämnet är intressant. Inledningsvis lyssnade vi till WWO, World Wide Orchestra, som med sin fantastiska musik och spelglädje gjorde stämningen hög och danslusten stor.

Dialogen leddes av Jan Gustafsson, journalist från Uddevalla.

I panelen medverkade politiker från samtliga partier i Uddevalla.

Andreas T Olsson var sidekick och sammanställde med egna ord det panelen sa. Sidekicken var i särklass den som presenterade flest sanningar, fick mest skratt och flest applåder. Dialogen så???? Läser man dagens Bohusläningen, får man intrycket att det var rätt menlöst och att inga svar presenterades. Jag håller inte med! Verkar vara en journalist som hellre skådar fågel än snackar kultur....
Det framkom klart och tydligt att kultur har stor betydelse. För de i publiken som valt att komma en vardagskväll för att lyssna och diskutera. För politikerna som såg sin chans att berätta vad respektive parti vill.

Tydligt var också att kultur har olika betydelse för var och en som får frågan. Egentligen är det oviktigt, poängen är att man upplever kulturens betydelse som viktig. Kulturen bör och ska man satsa på. Vem kulturen är till för blev också livligt analyserat. Här bröt jag in, jag som lovat mig själv att vara tyst...
Jag blir så upprörd när alla plötsligt ska satsa på barn och ungdom. Varför är det barn och ungdom i fokus på kultur? Den är väl precis lika viktig vilken ålder man är i? Min övertygelse är att om man satsar på vuxenkultur får man vuxna som tar med sina barn på kultur, de vill ge barnen det de själva upplevt. Jag menade också att många "vuxenföreningar" står för kultur för hela familjen. Kultur i vilken form den än brukas eller utförs, ska vara för alla. Man ska kunna välja själv, i vilken ålder man än är.

Ett annat tydligt problem var lokalfrågan. Så många kulturföreningar som saknar scener. Man saknar plats för sina evenemang. Allt ifrån att dansa själv till band, till konserter som ska spelas akustiskt, eller större dans/teateruppsättningar. Man är frustrerad över lokalfrågan.

Kulturhuset kom upp. Många önskar ett kulturhus. Behovet verkade ingen ifrågasätta, däremot är lösningarna på problemet olika.
Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Uddevallapartiet, Kristdemokraterna är tydliga med att de vill bygga en konsertsal på Bohusläns museum. De hävdar att det är enda behovet. Vi är många som inte håller med. Det skulle täcka ett litet behov. Varför dra igång och bygga något som inte fler kan använda och frågar efter???
De borgerliga säger alltså nej till kulturhus.
Idag är det Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som förespråkar bygget av ett kulturhus. Det framgick tyvärr inte så tydligt eftersom panelen skickligt talade om konsertsal istället. Men tydligt är att vill man ha ett Kulturhus då är det bland det rödgröna man ska leta.

Dialogen skrapade på ytan i en mängd frågor. Vi i kulturrådet kommer att med jämna mellanrum återkomma med denhär typen av dialoger. Vi planerar också annat spännande i höst. Kulturrådets roll att skapa opinion har bara börjat och tänk jag tycker det började bra.

Husmark Peherssons fördömande uttalande mot läkarkåren.

Jag blir alldeles matt när jag hör Husmark Pehrssons uttalande i nyheterna. Hon förklarar att andelen förtidspensionärer i vårt län minskat med 13 %. Förklaringen är inte att folk hotas tillbaks till arbete fortfarade sjuka, förklaringen är inte att människor blir utförsäkrade och hamnar hos socialen istället. Nej förklaringen enligt Socialförsäkringsministern, är att F-kassa gör ett bättre jobb, att arbetsgivare och individ är aktiva och att tidsgränser bidragit. Till detta och det är nu jag häpnar säger hon ordagrant;
--Läkare sjukskriver inte längre utan mål och mening utan gör det aktivt.
Jag trodde öronen skulle ramla av! I en enda mening dömmer hon ut en hel kår. Som om läkare i alla tider sjukskrivit utan mening och mål. Skillnaden idag är att de vet att de inte blir godkänt hur de än skriver. Meningen och målet har de säkert haft klart för sig. Nog vore det läge för en pudel här också....

Påminnelse om dialogen ikväll!!

Å var det ikväll hördes för en stund sedan. Därför en påminnelse.

Finns det Centerpartister som vågar säga nej?

Uranbrytning och mer kärnkraft, vart är vi påväg?!
Vis av Federleys krokodiltårar när det gällde hans nej som inte blev ett nej.... Undrar jag om det verkligen finns Centerpartister som vågar säga nej. Jag hoppas, hoppas kan man ju....

Aktiv hjälp till liv eller död.

Jag har inte lösningen på det problem som finns kring de senaste skriverierna om folk som inte vill leva längre. Blir berörd av det som händer och tänker att, om det var jag... Att inte ens kunna ta livet av sig måste ju vara höjden av maktlöshet. Även om jag tycker självmord är fasansfullt. Jag tänker att det är en viss skillnad i aktiv dödshjälp och aktiv livshjälp.
Om man faktiskt inte lever om maskiner stängs av då är det väl aktiv livshjälp. Kan man tvinga det på någon? Eller är det så att; nu har vi startat maskinen då kan vi inte stänga av för då blir det istället dödshjälp. Jag önskar inte någon de dilemma socialstyrelsn ska ta ställning till, men jag tror det är viktigt att det benas ut om eller att det är skillnad på livshjälp och dödshjälp.

I takt med att snön sjunker, stiger min ilska.

Glömmer det varje år. KATTA-strofen med vår. Snön smälter i en rasande fart, jag serdelar av uteplatsen och vissa bitar i rabatten. Vad ser jag då.....
KATTSKIT! Alltid samma visa. På en kvadrat minst 20 högar. KATT-skrällena använder min trädgård som KATT-låda. Jag besparar er bilderna...urk!
Nu är jag förbannad! Igen... I takt med att snön sjunker undan stiger min ilska.

VIKTIGT; att göra onsdag. Kom du också!

Nya Försäkringskassan gammal?!

Nog för att det går trögt ibland men nu undrar jag allt! I pressen och på många bloggar skrivs idag om likheten mellan loggorna på Moderater och Försäkringskassa. Nu vill jag inte verka viktig, jag är mer förvånad. Men har ni inte sett det förut?????
Jag skrev om det 8 December, så nog är det gamla nyheter......
Bättre sent än aldrig kanske.

Ni missar väl inte Dansexpressen ikväll?!

Måndag 22 mars klockan 18.30
Folkets hus
Arrangör Folkets hus
Telefon 0522-104 94
Biljettpris Vuxen 100:-, ungdom 50

Två unika föreställningar där du som publik får smaka på två vilt skilda dansuttryck.

Ordagrant
En dråplig, humoristisk och mänsklig föreställning till text och ton av Vladimir Vysotkij, Barbro Hörberg och Christina Kjellsson. Ordagrant är ett textbaserat dansteaterprojekt som genom klassisk diskbänksrealism visar att det finns orsaker till att människor hamnar i icke önskvärda situationer. Koreografi: Mattias Olaisson Dansare: Mattias Olaisson, Robert Sillberg, Åsa Thegerström och Luisa Denward.

Hoppalappa
Postfolki Tanzi Teatteri Award winning lying, stealing, cheating and self-deception!
Hoppalappa är en ständigt skiftande och föränderlig improvisationsföreställning som tar avstamp i tre dansares oinsatta fantasier och klichéer om folklore och landsbygdsliv.
Av och med: Susanne Martin, Bronja Novak, Katarina Eriksson

Dagens Boktips!

Antikvariatet på Hamngatan har 50% på alla böcker!

Väl värt ett besök alltså.

Kulturpengar över Uddevalla.

Läser på Bohusläningens sida att;
Alliansen lagt förslag och oppositionen lyckades få igenom några yrkande. Det är vid sådana skrivningar jag önskar att vår nämnd var intressantare för journalister. Vi har öppna möte, det är bara att komma. Det var för det första, de borgerliga tillsammans med SU som lagt förslaget. S och V la ett motförslag och förhandlingen som följde var intressant. Skillnaden var kanske inte så stor vid första anblicken, men att ge pengar styrda till vissa projekt såg vi en fara i, bättre att verksamheter styr pengarna dit de behövs. Man måste också minnas och vara tydlig med att detta är en engångssumma, man KAN inte start verksamheter som kräver driftspengar senare. Kulturskolan är en av våra hjärtefrågor så det kändes viktigt att inte de blev lottlösa. Man ska inte säga att de regnar pengar, men när det kommer kulturen till del hade jag önskat att pressen var lite mer på tårna.

Vågen för Linda Skugge.

Konstig dag. Jag är överens med Linda Skugge. Hur är det möjligt?! har hon landat på jorden kanske. En sak är säker, hon säger något jag önskar fler vågade säga. Jag gör vågen:-)

Idag är jag oerhört hjälpsam!

Med kratta och vår lilla snöskyffel har jag idag flyttat snö. Jag drar ut snön på kala fläckar så det får tina undan. Snabbt är jag där och drar ut mer om det blir ett tunt lager. Altanen är snöfri stora delar så nu får jag plats med stolen och ett bord för mina stunder med bok och kaffe. Vissa snöhögar är fortfarande över metern men jag drar och flyttar så nu ser jag en ljusning för trädgården. En del skador syns, Bambun är skadad men inte död. Den rödbladiga smällspirean är svårt bruten men jag hoppas den kommer igen. Har grävt bort en säck gammalt frö från fågelmatning, då såg jag lite Lavendel smyga fram. Mina vintergröna Azaleor har fått skyddstäcke för att inte vårsolen ska skada bladen. Det blir allt vår i år också, fort ska det gå tycker jag. Det är därför jag är så oerhört hjälpsam.

Belagd med munkavle.

Tror det är första gången i livet jag blivit belagd med munkavle. Årsmötet igår skulle det vara tyst om, man hade kallat till presskonferens. Idag tror jag. Spelar inte så stor roll jag var så trött igår efter mötet att jag inte orkade blogga ändå. Ett 8 timmar långt möte är inte att rekommendera Tur då att någon tänkt till och lagt starten klockan 10 på förmiddagen, annars hade vi suttit där än. Inledningsvis skrattade vi åt Lysekil som hållit på till ett på natten. De höll på i 7 timmar. Nu skrattar vi så lagom.
Det värsta med en demokrati är förstås att man inte alltid får som man vill. Kompromisser om ord i handlingsprogrammet tar lång tid, men många blir nöjda så jag antar att det är bra.
Allmänt hållna formuleringar var det också prat om. Hur specifika ska vi vara? Om vi preciserar oss idag kanske frågan är inaktuell eller behöver omprövas i September. Mycket att tänka på.
Handlingsprogrammet blev till slut klart. Listor och namn likaså. Man påstår att det är en styrka att det finns många likvärdiga kandidater, jag är inte lika säker, det gör ont när man inte tar tillvara alla. Men så var det ju det där med munkavlen så jag får väl återkomma efter presskonferensen.......

Arbetarekommunens årsmöte, onödigt spännande....

Idag blir det långmangling, detta är jag säker på. Vet inte om ni minns mitt glödande inlägg om valberedningen, men nu är det alltså årsmöte och följaktligen val.
Minns förra gången, för fyra år sedan, med viss skepsis. Valberedningen hade tagit emot nomineringar men sedan inte kollat av med de nominerade, det blev otroligt rörigt när folk plötsligt inte stod till förfogande. Jag bävar för dagen, minst sagt, men jag har vikt dagen för detta. Om jag inte går dit och säger vad jag tänker kan jag inte sova om natten, sån är jag. Man skulle kunna tro att Arbetarekommunens årsmöte är tråkigt, jag skulle vilja påstå att det är onödigt spännande....

Show and tell, längtan.

Saltis säger längtan som tema idag.
Just nu längtar jag mycket! Jag längtar efter vår, sommar, ett spännande besked, på att operationen ska bli av ja rent av vara över. Är för tillfället sliten och trött. Inte mycket som fungerar för mig just nu, kanske därför jag längtar så mycket framåt i tiden. Annars predikar jag att man ska leva i nuet och njuta av varje dag. Det blir musik från mig idag!
Först för att illustrera sommarlängtan och därefter det fantastiska i att ha träffat rätt man, visserligen är det längesedan nu, men låten är likaväl bra och passar på temat:-)


Med detta önskar jag alla en trevlig fredag, ja till och med en trevlig helg:-)

Resurs uppmanar Husmark Pehrsson att avgå.

Resurs anser inte att Cristina Husmark Pehrsson har de kvalifikationer och det omdöme som krävs för posten som socialförsäkringsminister. I stället för att inse konsekvenserna av de nya sjukförsäkringsreglerna fortsätter hon påverka folket med myter och osanningar för att vinna politiska poäng. Nätverket kräver hennes avgång med omedelbar verkan!
Läs hela pressmeddelandet HÄR!

Läs också Ett Hjärta Rött; Med ambulans till arbetsförmedlingen.

Ett vårtecken till....

Äntligen har det töat tillräckligt för att julpyntet skulle gå att få loss!

Ängeln gick i kras i ett takras tyvärr, annars verkar de klarat sig det mesta.

Nu är det bara alla ljusslingor kvar....

Vad ska jag skylla på idag...

Bilen är på verkstad. Tvåorna från besiktningen ska åtgärdas. Hemma bli jag med andra ord. Nu undrar jag hur jag ska komma undan stryktvätten......Den ligger på en stol och stirrar på mig. Jag orkar och kan inte stryka speciellt mycket, men jag börjar inte ens. Vad ska jag skylla på idag...

Ni får bara tro mig, något liknande har jag aldrig skådat.

Återkommer till helgen i Falköping. Av Falköping såg jag inget kan man säga. Vi var i Folkets Park, men jag blev körd till dörren för halkan var svår. Även till dörren på hotellet blev jag körd.
Det är hotellet detta ska handla om.
Hotell Ranten, ligger på järnvägsstationen och att kliva in där var som att kliva in i en annan värld. Hotellet kan jag berätta, väckte mycket munterhet bland oss deltagare. Vi häpnade, fnissade och förfasades om vartannat.

Första stora förvåningen kom när jag frågade efter hissen. Jag hade fått rum på våning 2. Det finns ingen blev svaret. Så snopen var det längesedan jag blev vill jag lova.
Jag hann tänka att det är ju lag... men inser att de sluppit för att de inte renoverat. Om de renoverar kommer de att vara tvungna.
Efter lite ommöblering fick jag rum på första våning.
Det är troligen det minsta rum jag haft på hotell. Ett museum från 70-talet tror jag just rummet var. Med brun heltäckningsmatta, virkat överkast och tavlor med tjocka textilramar. Kultförklarat skulle jag tro... Badrummet var spännande. Miljöpolicy kunde de inte stava till..Det är längesedan jag sett så mycket engångsgrejer och plastglas. Dessutom var elementet ur funktion. Direktverkande el men termostaten gick inte att ställa in. Det blev så hett att väggen bakom riskerade att fatta eld. Jag fick alltså planera mina toabesök noga, sätta på elementet 10 minuter innan och stänga av när jag gick igen. Efter dagen i Folkets Park med föresläsningar och annat spännande skulle vi fortsätta kvällen på hotellet. På andra våningen. Jag stod som ett fån. Det är en sak att tvinga sig gå i trappa en gång då och då, men att kämpa sig upp och ner flera gånger på en dag funkar bara inte. Jag valde att avstå kvällens övningar. Dagen därpå var det lika illa, konferenssalen var ju på övervåningen. Kursledningen pratade med hotellägaren och vi fick istället vara i en av matsalarna på nedervåningen. Luften blev fort dålig och det hördes en hel del klagomål på det, men jag var nöjd. Klart folk undrar om jag måste vara så jäkla besvärlig, men det försökte jag att inte bry mig om... Jag hoppas och tror att många lärde sig något av detta. 2010 är tillgänglighetsåret, men det händer ganska ofta att det inte är särskilt tillgängligt. Tillgänglighet och miljöpolicy frågar man efter när man planerar utbildningar.

Nu var det inte bara rummen som fått kultstämpel. Hotellet andades, ja.. inte vet jag. Det var som om allt stod kvar sedan 1897 och man lyft in nya influenser i takt med att tiden gått och trenderna ändrats. Problemet var att man aldrig lyft ut något. Kitchigt är bara förnamnet. Detta blev naturligtvis det stora samtalsämnet. Jag satt till bords med en Falköpingsbo som undervisade mig i hur anrikt hotellet var, måste erkänna att jag inte riktigt tycker det räcker. Gammal och anrik måste ju inte betyda bra. Här betydde det mer spännande och lite smålustigt. Anrik förstod man på tillströmningen av matgäster, det var full rulle och maten var verkligen bra, så det förstod vi. Tog naturligtvis bilder, jag tror det är en miljö på utdöende så det var viktigt att föreviga. Jag skulle vilja beskriva men orden räcker liksom inte till. Ni får bara tro mig, något liknande har jag aldrig skådat.Vem ställer en hare på buffébordet, och varför? undrade vi. Titta också på blommorna... Ljuslyktorna känns igen från pizzerior på 80-talet.

Till harar och ljuslyktor sällade sig antika soffor och kungaporträtt. Kungaporträtten förklarades med att de varit flitiga gäster på hotellet.

Men jesus och Napoleon då, de har väl inte sovit här;-)

Över kungaporträtt och antika soffor hängde kristallkronor på rad, de samsades med måsar. Måsar i papp. Också en kombination...

Ett typiskt hörn. Kristallprismor, Jesus och siden växter. Jag har aldrig sett så mycket sidenväxter i stora arrangemang. På varje bord, i varje fönster, precis överallt, sidenväxter.

Nåja, enklare arrangemang också;-)

I en tillbyggnad hittade vi frukostmatsalen. Där anade man en annan tidsepok. Men sidenväxterna gick igen. En plastkruka på varje bord och i varje fönster.

Måsarna i taket fanns också med. Helgalet helt enkelt! Är ni Falköping så gör ett besök på Ranten, det är sevärt.

Livets små andningshål.

Igår sågs vi igen, tjejerna i Boktyckarna. Det blev som vanligt en härlig kväll. När vi diskuterat boken ingående gav vi oss på världsliga ting som Sj, politik, avreglering och nöjen. Skratten klingade mest hela tiden. Vännen Å ställde snällt upp med husrum för oss, passade bra eftersom jag hastade mellan möten. Nu har jag fått en dos vuxenprat att stå på ett tag. Vad vi tycket om boken, Gregorius av Bengt Ohlsson, kan du strax läsa hos just Boktyckarna.

En obekväm stol?

Igår var jag på möte i ett för mig nytt sammanhang. Jag saknade struktur, folk pratade i mun på varandra. Trots att jag var ny blev det ingen ordentlig presentationsrunda. Dessutom sades det konstiga saker som att; tycker man inte så (om ett visst ämne) är man kanske på fel ställe.
Ganska obehagligt. Jag kände att mitt nya uppdrag kanske inte är så förknippat med en utmaning som jag tänkt. Det kändes mer som att jag hamnat på fel stol och den var obekväm.

Glad att jag föll för frestelsen.

Det började för nästan exakt ett år sedan. Jag längtade efter vårtecken och HANNU frestade väldigt med Snödroppar. Jag som ofta skådar ödetomter hade fått en föreställning av att Snödroppar är invassiva och sprider sig hejdlöst. Alltså inga på min lilla plätt. Men efter att ha blivit övertygad lät jag mig falla för frestelsen. Igår såg jag första som tittade upp hos mig!Fortfarande över metern i snöhögarna. Skönt att det naggas i framkant, det smälter så sakta....
Å där är den! Ett litet knippe Snödroppar. Ett sant vårtecken. Jag är så glad att jag föll för frestelsen.
Någonstans därinunder finns mer. Hoppet tänds, det kommer en vår även i år.
Jakten på våren går vidare!

Hjärnsläpp och dubbelbokning.

Har i ett par veckor planerat att åka till Skövde. Bo på hotell och gå på musikal. Det skulle vara den sista avkopplingen innan operationen och helvetet på jorden tar vid ett tag.
SAMTIDIGT har jag planerat för att gå på årsmöte den 20 mars. Inte en enda gång har det föresvävat mig att jag planerat 2 saker samma helg.
Helt otroligt, som att leva i parallella världar. En värld med fokus på operationen en med fokus på livet.
Igår när jag insåg mitt misstag blev jag bestört.
Vad gör man....
Ett par timmars funderande och maken kommer hem. Vi bestämmer att skjuta på hotellhelgen. Operationen är ju i vilket fall framflyttad. Kanske hinner vi åka bort och rå om varandra en helg lite längre fram, när jag vet ny operationstid.
Fast vi ställer inte in allt. Vi använder barnvakten ena kvällen och är ensamma hemma, ganska mysigt det också. Än en gång slås jag av tanken på hur makalöst tålmodig, förstående och följsam maken är.
Man kanske blir det av att leva med mig, en kvinna med ideliga hjärnsläpp....

NuDå! framåt tillsammans.

Så mycket unga människor! Vi måste gått fel, sa jag till reskamraten. Förvirrat tittade jag mig omkring i lokalen. Folkets Park i Falköping, stort, ljust och möblerat för kurs. Men så mycket ungt...Nej vi är rätt jag känner igen en av organisatörerna, sa reskamraten. Pust! Det var ju skönt. Så kan det bli när man som helt ny liksom blir inkastad i sammanhang man har noll koll på.
Att bli en bättre arrangör, så hade jag uppfattat kursinehållet. Kanske hade jag läst mellan raderna och sett det jag ville se. Vem vill inte bli en bättre arrangör?!
Tanken var större än så vill jag lova.
Någon hade föst ihop två problem.
1, det finns ungdom som är kulturutövare eller kulturarrangörer de lider stor brist på lokaler.
2. Folkets Hus o Folketspark rörelser över Sverige är hotade, lokalerna är tomma och man saknar främst ungdom.
Nu fick vi på ett mycket uppstyrt sätt lära känna varandra och varandras problem.
Ett historiskt pass gav mycket att samtala om. Hur och varför Folkets Hus och park- rörelserna växte fram och vad behovet var då kontrades med vad behovet är nu. Alla slogs vi av likheterna. Klart att samhälle, teknikkrav och lokalutseende är annorlunda, men behovet är detsamma.
Med dettas om utgångspunkt fick vi sedan i pass på pass jobba med varandra, brobyggande och gränsöverskridande.

Som helt ny i sammanhanget kom jag inte att bidra med så mycket. Däremot var jag som en magnet och snappade upp mycket. Då inte i min roll för vilken jag var där utan i min roll som politiker i Kultur och fritidsnämnden. Ungdomskulturen försändras i takt med att samhället gör det. Nämndsarbetet gör det inte. En svindlande tanke som kommer att kräva mycket av oss etablerade politiker. Jag har bara nuddat vid den men redan funnit massor vi borde se över. Nu fungerar det inte så, att man bara ändrar arbetssätt för att en ledamot varit på kurs... men jag ska läsa på lära mig om bidragssystemet och sedan fundera på om det är en konflikt eller om det går att utveckla i takt med hur ungdommen arbetar och möts idag.
Jag kan inte påstå att jag blev en bättre arrangör av dehär dagarna. Ändå tog jag med ganska mycket hem. Tankar, funderingar och lite ökad framtidstro. För precis som kursen namn antyder är det den vägen vi måste gå.
NuDå! framåt tillsammans.

ANNORLUNDA!

Helgen i Falköping har varit annorlunda på många sätt. Jag är fullkomligt slut. Slut i kroppen. Slut i knoppen. Återkommer imorgon med någon sort sammanfattning om det går att göra en.

Ni som är kvar i stan idag.........

Går till Frideborg! Klockan 15.00 & 17.00 är det Schlagershow

Själv ska jag till Falköping. Lite fel årstid annars tycker jag Falköping är så fint.
Ska på kurs i hur man blir en bättre arrangör. Spännande och roligt. Det är i ett helt nytt sammanhang och jag känner egentligen inte någon. Har packat ner bok och tidning ifall enkelrummet känns lockande på lördag kväll. Ny bok. Avslutade Boktyckarnas senaste igår. Den blir rolig att diskutera. Nu plockade jag fram Trollkarens trast, jakten på fågeln som faktiskt fanns. Ser fram emot den. Önskar er en trevlig helg.

Dagens lästips!!!! En fars i bästa Åsa-Nisse stil.