Lätträknade småfåglar.

Den minskning av småfåglar som rapporteras tror jag mig märka tydligt. I många år har jag vintermatat och alltid har vi haft mycket fågel på besök. Jag har under mina perioder då jag inte kunnat lämna hemmet, suttit med fågelbordet som sällskap till morgonkaffet. Nu är det snudd på tomt och öde. Rödhaken, ett par koltrastar pilfink, gråsparv och steglits är de jag ser, i små mängder. I morgon är det sista dagen att rapportera in fågelräkningen, det blir lätt. Så få småfåglar som i år gör det sorgligt lätträknat.

Jag har fått en utmärkelse.

Tack Olgakatt för den fina utmärkelsen:-)

I utmärkelsen ingår att berätta sju saker om sig själv, som inte är så kända. Svårt men jag gör ett tappert försök

1. Jag har fobier, magsjuka, hundar och spindlaroch löss skrämmer slag på mig.

2. Jag är värdelös på att använda recept till matlagning. Det blir allt som ofta eget hittepå...

3. Jag har Grekland som favorit utlandsresemål.

4. Jag är utbildad cirkelldare.

5. Jag gillar tidiga mornar.

6. Är soldyrkare.

7. Kallar mig trädgårdsamatör men klarar inte av att odla upp växter från frö.

Så ska man egentligen ge utmärkelsen vidare men jag gör inte det. Ledsen, men jag kan omöjligt välja. Alla jag läser får den kollektivt, ni är alla kretiva bloggare:-)

Fredagstema en lördag.

Ibland blir det så bara, fredagstema en lördag. Sparkling avslutar sin månad med tema te. Jag är egentligen en kaffemoster, men te slinker absolut ner. Är gift med en tedrickare så vi har alltid många sorters te hemma. Ekologiska och i många fall även rättvisemärkta. Jag dricker te utan tillbehör. Inget socker ingen mjölk, te rätt och slätt. Sort väljer jag med omsorg och efter humör. Dagens favorit är ett Roibos vanilj, men det varierar. Dricker te i min mugg. Familjen har olika muggar, sonen en egenvald, maken en riktig balja som jag knappt orkar lyfta och så mina då. Jo det är två nuförtiden. Min bruna med prickar från Indiska börjar bli gammal nu men jag gillar en än.

Fick en ny favorit när jag besökte Älgmuseet i höstas. Helge såklart:-) I grönt dessutom,den är lika handvänlig som snygg. Me like.I Uddevalla har vi Yerba Kulturbokhandel & Café, en oas med tekultur. Här väljer man tesort som smågodis. Tycker man det är svårt får man hjälp, det finns ett te för alla. Här dricker man te "på riktigt". För er som har vägarna in i Uddevalla är Yerba ett måste.

Te har fått en ny mening i och med Boktyckarna. Vi har så otroligt mysigt och roligt när vi ses. Att få diskutera en bok med andra människor är verkligen en förmån. I vanliga fall ger en läsupplevelse en speciell känsla. Nu blir det ytterligare en dimension Att slurpa te och äta mackor är plus i kanten och vi njuter verkligen av våra kvällar. Kaffe serveras inte! Det är te och macka som gäller. Boksnack goda vänner och te, det är verkligen en perfekt kombination:-)

Mer än så blir det inte den här gången. Vi tackar Sparkling för roliga tema och hälsar Annas tema med spänning:-)

Ska jag ta tjänstledigt för att få vara sjuk?!

Jag har haft en otäck känsla i magen ett tag. Jag har funderat på framtiden. Min sjukersättningsperiod är slut sista juni, första juli ska jag arbeta. Alla är överens om att undersköterska är uteslutet. Dessutom verkar de flesta överens om att 50 % är en rimlig arbetsnivå. För min inre syn har jag sett löpsedlarna om att deltidssjuka tvingats söka heltidsarbete. Jag har knappt vågat tänka på det men nu när mina egna dagar är räknade kan jag inte blunda längre.

Fick kontakt med försäkringskassan som bekräftade mina värsta farhågor. Det är 100 % som gäller. Man undrar ju då varför jag genomgått arbetsförmågebedömning och fått skrivet att 50 % är ett högt ställt mål men att jag bör få försöka. Det kommer inte att ske, jag ska arbeta 100 %. Kände väldigt klart igår att det inte längre är någon idé. Varför ska jag försöka, inget betyder ju något ändå när politiker bestämt att jag är frisk. Regeringsskifte tar jag inte för givet!

En av möjligheterna fick jag förklarat för mig, är att jag försöker orka 75 % och tar tjänstledigt de resterande 25%. Jag undrar hur många som efter flera år med sjukersättning har råd att inte få hel ersättning. Man kan också fick jag veta efter 3 månader i arbete få bli sjukskriven igen. Vilka valmöjligheter! Ta tjänstledigt för att vara sjuk eller jobba så du är tillbaks från början. All rehab förgäves, alla framsteg jag kämpat mig till blir som bortkastade och jag är snart tillbaks på ruta 1, så känslig är min kropp. Då hjälper inte ens tjänstledighet.

Vaddå Aftonbladet avslöjar?! Det här har vi vetat länge.

Så sjuka är de nya reglerna, kan man läsa på webben idag. De radar upp exempel på personer som i vilken människas ögon som helst är sjuka, men inte i det nya systemet. Man ska söka jobb det bara är så, oberoende av vad man drabbats av. Jag har sagt det förut, men vill säga det igen.
Jag blev rädd på allvar när Den Moderatstyrda regeringen plötsligt bestämde vilka diagnoser som möjligen kunde ge rätt till sjukförsäkring även i de nya systemet. Rent krasst är det bättre med cancer än reumatism. Det är vansinne att en regering namnger vilka sjukdomar som är kvalificerade och inte. Det finns så mycket kroniska sjukdomar som bryter ner kroppen, det finns medfödda funktionshinder, det finns både psykisk och fysisk ohälsa. Ingen regering i världen kan säga vilken diagnos som slår hårdast mot en person, det är individuellt
Hur mycket avslöjande Aftonbladet står för är väl tveksamt. Icke desto mindre är det bra att det lyfts igen, och igen och igen.....

Vadå inget kontantkort?

Jag är allt för dålig på att läsa nyheter. Rubrikerna flimrar förbi och jag klickar sällan fram en nyhet. Skyller det på tidningarna själva som allt för ofta skriver om okända Robinsondeltagare, Anna Anka och andra icke kändisar de gärna vill göra något av.
Nu ser jag att det är ramaskri för kontantkort ska bort, eller bankkort. Jag förstår inte riktigt....
Någon som läst hela nyheten och kan förklara?

Det regnar småspik och blir isgata.

Snöstormen har lyst med sin frånvaro här, tack och lov, tror jag. Istället har det regnat av och till, mest till, hela dagen. Det innebär mer isgata. Redan innan var det helt omöjligt att ta sig fram på många ställe, nu blir det värre. Radiosändningarna bryts hela tiden för trafikmeddelande. Olyckor, i hela området rapporteras. Avåkningar och krockar, ingen del av vårt område verkar skonat. Till råga på allt ligger vattnet kvar på vägbanorna. Självklart egentligen, vart ska det ta vägen.

Det innebär att vi inte lämnat huset idag. Blir varken handboll eller berättarafton ikväll. Kanske en mening med det eftersom jag hade svårt att välja.

Hyr en film med familjen istället. Tänk så praktiskt nu när man kan hyra i sin egen TV! Vi väljer "Rallybrudar" vad passar väl bättre en dag med oväder och isgata:-)

Spruta, diskmaskin, brandlarm, Gardell och annat tråkigt.

Sonen skulle ta sin andra influensaspruta igår. Jag lovade EMLA-plåster och allt var frid och fröjd. När sonen så väl gått och jag faktiskt var påväg till NÄL insåg jag att det glömts bort. Sprutan fixade han ändå men han var lite småsur. Igårkväll fick han feber, tänk jag tycker nästan det är typiskt. Idag är han hemma så får vi väl se vart det tar vägen.

Igår efter NÄL tog jag en snabbis till Överby för att kolla sista rean i ett par butiker. Jag hann precis in så började det pipa och tjuta. " Detta är ett brandlarm, gå till närmaste utgång, lämna lokalerna" ljöd det i högtalarna. Butiksägare föste ut kunder, som all gick utan prut, man låste och fällde ner galler, alla tog sig mot utgångarna. Skyndsamt och med lite spänning i luften.

Väl utanför blev förvirringen total. Ingen information, ingen samlingsplats, absolut inget om vad som händer nu. Ingen räddningstjänst ska kanske tilläggas. Larmet slutade tuta och istället sade en speaker röst, "detta är ett ljud meddelande, vi testar ljudet" meddelande varvades på svenska och engelska i säkert 15 minuter. Kvar utanför stod vi som blivit utkörda. Så småningom blev irritationen stor och man undrade hur länge vi skulle stå där för ett ljudtest...
Illa skött!! Risken är uppenbar att man blir mindre noga nästa gå det ljuder ett larm på Överby. Dehär rutinerna behöver säkerhetsansvarig se över.

Hemma igen och jag skulle starta diskmaskinen. Den har varit trasig men reparatören var här i måndags. Inte sjutton startade maskinen! Så snopet. Nu inväntar jag att klockan blir nio då jag tycker det är rimligt att ringa, han måste ju hit igen . Under tiden får väl jag sakta, undan för undan diska allt i den fulla maskinen för hand.

Bestämde mig också eftersom det verkar dröja med operationen, att köpa biljetter till Gardell. Finns inga:-( Funderar på att gå dit en timma innan föreställningen och hoppas på något återbud men har inte bestämt mig för det än.

Sannerligen en skitvecka och det är bara onsdag!

Desperat Reinfeldt ger förvirrat intryck.

Istället för att förklara eller försvara sin egen regerings misslyckande när det gäller sjukförsäkringen försöker Reinfeldt ta tillbaks bollen genom att angripa De Rödgröna förslaget. Jag tycker nästan det blir roligt. Humor blir det när man från försäkringskassan oroar sig för att folk kommer att få söka socialbidrag. Vad får de nu undrar jag? Kastas rakt ut ur systemet för att politiker besämmer när man är frisk. Nej minsann, orolig för de Rödgröna förslaget är jag inte. Lite orolig för Reinfeldt börjar jag bli, han verkar desperat och förvirrad, bådar inte gott då det är långt kvar till valet. Förvirrad så tillvida att han förträngt vad hans sjukförsäkring faktiskt ställer till, å det redan idag.

Tidsperspektiv, när är det vår...

Har du någon aning om när det blir? frågar jag ortopeden.
- Det bli i vår.

Ja tjenare, då har jag väl 4 månader att välja på då. Kan du skynda på det undrade jag också. Han tog luren för att ringa planeringen. Inget svar. Typiskt för han lär inte komma ihåg det igen.
Fick lite tröst där han trodde det skulle vara lättar den här gången eftersom det inte är en havererad operation de börjar i. Lät trovärdigt. Slipper att de tar ben från höften! Skönt, det gjorde ont och var svårt att både sitta och ligga. Det blir en natt på Uddevalla sedan kryckor och hem säger han. Jag bara ler och är tyst, tänker att det nästan är pinsamt att han inte minns hur det är. Men han lär komma på det när sjukgymnasterna tittar på mig. Bad om EDA också, vi får väl se:-) Till att börja med gäller det alltså att det blir vår....

Bacillskräck.

Det kryper i varje nerv på mig. Skräcken börjar slå rot. I natt har jag drömt om magsjuka, urk. Jag vet vad det är. Inskrivningssamtalet. Idag ska jag till NÄL, inskrivning inför operationen. Det innebär inte att jag vet när operationen blir, bara att det närmar sig. Allt från någon vecka till någon månad. Under tiden gäller det att hålla sig frisk. En omöjlig sak att påverka egentligen.

Jag är otroligt noga med handhygien. Undviker det jag tror man ska undvika, folksamlingar i stängda täta lokaler. Tar inte i hand, kramas inte, äter inte buffé, ändå vet man aldrig.

Det räcker sonen eller maken får något så är de kört för mig. Familjen kan jag tyvärr inte sätta i karantän.Inte vet jag om det är påverkbart men jag ska be om operation så fort som möjligt.
Jag är inte så glad i att vänta längre.

Bacillerna finns överallt, det skrämmer mig.

Bilder från googel bildsök.

Upprop mot försämrad sjukförsäkring.

Ganska lätt att få folk att skriva på protestlistan idag. På en timma fick jag 50 underskrifter. Många ville också prata, berätta egna upplevelser om sig själva eller folk de kände. Väldigt många passerade men vände tillbaks när det hörde ordet sjukförsäkring.

Skrämmande många gick förbi med ett tydligt nej, slängde över axeln, folk ska jobba och göra rätt för sig.
Det säger mig att Den Moderatstyrda regeringens retorik satt spår. Vi är inte längre sjuka vi är fuskare. Fuskare ska jagas och göra rätt för sig, alla kan jobba. Sannerligen har De Rödgröna något att jobba med.

Extra glädjande är att idag när vi startade uppropet i Uddevalla KU-anmälde De Rödgröna Husmark Perhsson. Det var på tiden, som Ronja skulle sagt!

Läs också Högberg, JohanWesterholm, Karin Berg, Roger Jönsson och Lucas intresanta inlägg om Gunnar Axén och Helena Riviére som förtalar sjuka Alexandra.

Idag står jag upp för de Rödgrönas förslag till ny sjukförsäkring.

En verklig utmaning väntar idag. Jag som inte frivilligt vistats ute i halkan ska delta i torgmöte. Första instinkten när frågan kom var, nej. Aldrig i livet, halka omkring där och få mer ont. Efter ett tankevarv till inser jag att jag dels kan stå still, dels har jag personlig erfarenhet och något att förmedla. Ofta möter jag
- Så kan det ju inte vara, när jag pratar om Den Moderatledda regeringens sjukförsäkring.
- Precis så är det! brukar jag då få förklara, det hjälper inte att det är dumt, det är så.
Om det tänkte jag berätta idag.
Dessutom får jag chansen att förklara varför De Rödgrönas förslag inte bara är lite utan mycket bättre. Jag har hört frågor kring det och jag har sökt svar. Hoppas nu bara det är någon på stan....

Jag kan aldrig bli partiledare!

Sanningen att säga har jag inte haft den planen. Inte ens några politiska ambitioner faktiskt. Tur är väl det. Ni ser ju, vilken väska! och den är min. Med en sådan väska är man på hal is;-)

Partiledardebatt! Nej tack.

Kanske är det för långt kvar till valet. Kanske håller jag på att tappa intresset. (fast det tror jag inte) Något är det i alla fall. Idag när vi skildes och sa hejdå efter S-föreningens möte påmindes vi om partiledardebatten.
-Glöm inte debatten!
- Va, när e den?
-21.15.
-Nej! Då är det Damernas detektivbyrå.

Ikväll vinner Mona, det är jag säker på. SÅ jag ser Detektivbyrån;-)

Göteborgs filmfestival, det rörigaste jag sett.

Syster yster har frågat om jag åker med på filmfestivalen, det gör jag gärna. Vi har hittat en dag som passar och ska nu planera. Jag hittar en hemsida som verkar vara den officiella för festivalen. Där tar det stopp. Vad är det för designer som gjort den? Vad är tanken bakom? Att folk ska känna sig korkade och ge upp. Ge upp är precis det jag gjort. Valet av filmer överlåter jag med varm hand till liten syster, jag går bet. Det snurrar och flimrar framför ögonen av alla boxar med information. En del är rent oläsligt, röd text på svart bakgrund, oläsligt. Hoppas själva festivalen så småningom känns mindre rörig. För mig blir det ännu en premiär, trädgårdsmässa och bokmässa i fjol, filmfestival i år. Det borde kännas bra, kanske gör det de så småningom, just nu är jag mest irriterad, så röriga hemsidor bord inte vara tillåtna...

Vad blir det på lördagar?

Sista avsnittet av Stjärnorna på slottet, fy så sorgligt. Antar att det är ny säsongsstart på G nästa lördag, men för vad?

Isen bär.

Maken har väntat, i flera år faktiskt. Nu äntligen ligger isen. Isfiske hägrar. I morse drog de iväg, sonen och maken. Jag har lite avundsjukt tittat på solen genom fönstret hela dagen. Vill ha en skottad hörna på altanen med egen stig dit. Vill sitta med näsan mot solen, nu när jag inte kan gå ut. Isfiske lär det aldrig mer bli för mig, men jag hoppas jag kommer ut igen...

Fyra timmar på isen gav 9 vittlingar, sonen är lycklig. Denna konstiga unge älskar vittling! Ska strax steka fileér så han har på macka till kvällsmat.
Jag har för all del sett is! Förr lördagen när vi var på SPA tog vi en tur med bilen, man kan ju inte bada 24 timmar om dygnet:-) Mitt älskade Bovallstrand besöktes och jag fick lite isbilder.

Badholmarna bakgrunden.

Alla gillar inte is, det förstör bryggorna. Blåsa bubblor är en lösning;-)Bovallstrand, piren i centrum och lite av den mest centrala bebyggelsen.

Någon som behöver en boj...Bron mellan Badholmarna. Isen låg så långt ögat nådde. Här såg vi inga människor på isen. Familjen har idag varit på Gullmarn. Enda fördelen jag kan se just nu är makens glädje över att isen bär.

Födelsedag och besöksförbud.

Idag fyller min lilla mormor 93 år. Tyvärr härjar Callici på hemmet så det har bett oss att inte komma och ha kalas. Klokt, men det känns i hjärtat. Bara hoppas att anhöriga respekterar personalens önskan och inte kommer. Hoppas dessutom att personal som drabbats stannar hemma 48 timmar efteråt. Kanske om man har tur rasar det över fort. Risken är uppenbar att det inte går så bra. Callici blir man tyvärr inte immun mot. Går personal hem sjuka kan de mycket väl få den omgående igen när de kommer tillbaks. Därav den förfärliga långdragenhet som blir vi de här epidemierna Jag förstod inte att mormor var drabbad, än. Säkert bara en tidsfråga. Hon har tacklat av väldigt det sista, undra hur ett Calliciangrepp skulle gå. Vi kan inget göra. Ringa personalen så de hälsar henne åtminstone. Stackars mormor, födelsedag och besöksförbud.

Väska och klocka, humor på hög nivå.

Hade inte tänkt kommentera Monas Sahlins väska. Ändrar mig när jag klickar upp Aftonbladet. Fredrik Reinfeldt vill inte diskutera väskan, inte heller sin klockan värd 22 tusen. Det gläder mig. Att debatten ens startat förvånar mig. Det är som om man slirat ner i en fälla, kört i diket, tappat sansen. Blev Haiti och sjukförsäkringsfrågan för mycket?

Nu är klockan inte hans... Väskan en present och så dog alla anklagelser, eller borde ha gjort.
Jag ska ändå ställa frågan, som jag gjort så många gånger förr. Vad får höginkomsttagare göra med sina pengar? Ska de klä sig i säck och aska och gömma pengarna i utlandet?
Är det inte okej att använda sina pengar? Göran Persson är väl den som fått mest skit hittills, för sin gård. Betänk om han satt pengar på konto i utlandet istället. Kanske är det så bedrövligt att det stuckit mindre i ögonen på folk. Det som syns stör man sig på. Det man inte ser har man inte ont av. Gård, väska, klocka, det blir i en politisk debatt enbart fånigt. Humor på hög nivå, eller var det låg...

Show and tell.

Motion säger Sparkling vi ska skriva om. Sport skrev vi om i oktober, så också jag. Idag tänkte jag hoppa temat tills jag kom på att nuläget är förtvivlat och att jag gör en variant av det.
Genom fönstret ser jag vackra snövyer. Fåglar vid matningen, istappar från taken. Kort sagt det är vackert att se. Min verkligheten och det är här motionen kommer in. Verkligheten för mig är att jag är låst hemma. Snön är kanske det minsta problemet, det är isen under och modden ovanpå, kombinationen som gör det stört omöjligt för mig att gå ut. Min infart är sandad och jag tar mig till bilen. Torp köpcentrum kan fungera om jag får parkering nära en ingång.

Centrum är stört omöjligt. Att sätta ner foten och den halkar omkring, lite bakåt lite i sidled är, har jag upptäckt, otroligt smärtsamt. Det gör att jag undviker utevistelser helt. Måste veta att jag får parkering nära dit jag ska och att det fungerar att ta sig in. Det har blivit ett möte och ett läkarbesök, i övrigt stannar jag hemma. Kommunens tekniske chef säger att det är bra skottat, att det är svårt för rullatorer förstår han, men det är bra skottat och plogat.
Jag har ingen rullator, kommer inte fram ändå. Den sortens motion jag blir utsatt för då, insåg jag snabbt att jag klarar mig utan. När jag kommer ut igen är verkligen en bra fråga, försvinner snön lär isen ligga kvar. Tur det finns böcker! Jag motionerar hjärna med att läsa mycket. Annars håller jag faktiskt på att få lappsjuka...

Det här med information...

Var chaufför till Näl igår, akuten. Remiss från vårdcentralen och iväg. Väl där tittade vi oss förvirrat omkring, informationslappen var spännande. Där stod.

Ta en nummerlapp.

Anmäl dig i luckan.

Du blir därefter uppropad när det är din tur.

Fnissande tog vi ett steg mot luckan med nummerlappen i hand...

- Jag förstår inte riktigt ska jag anmäla mig?
-Vi ropar strax upp dig, sitt ner så länge.

Fortsatte läsa på informationen. Vad borde det stå? Sa vi till varandra.

Ta en nummerlapp och vänta på att vi ropar upp dig.

Så mycket lättare det hade varit, då hade till och med vi förstått.

Vi hade packat överlevnadsväskor. Man förväntar sig väntan i minst 14 timmar. Där fanns frukt och böcker, dessutom var vi två och vi hade laddat mobilerna. Efter 2 timmar var vi påväg därifrån. Så det fungerar ibland....

Valberedning, det viktigaste arbetet.

Vi har talat valberedningsarbete maken och jag. Önskar så att de i en valberedning inser vikten i sitt uppdrag. Kanske det tyngsta uppdraget av alla. Valberedningen ska se till att vi får rätt folk på rätt plats. Om en valberedning har egen agenda och låter personliga skissmer och förorätter styra val, då går demokratin förlorad. Vi skäller ofta på andra instanser och predikar högt om hur viktig kompetensen är. Jag önskar att det är lika viktigt i politiska partier och andra föreningsrörelser. Kompetensen, inte vad en eller annan tycker om personer ska styra. Tänk så bra organisationer vi skulle få om vi tog tillvara folks kompetens. Ett lätt sätt att ta reda på mer är att intervju folk som redan är med. Ställ frågan, hur fungerar det?
Valberedningen har har enligt mitt sätt att se det, det viktigaste uppdraget av alla.

När livet stannar.

Ibland känns ens egen olycka mycket futtig.
Det här inlägget är det värsta och det bästa jag läst någonsin. STARKT!
Kunde drabbat vem som helst av oss. Läs det du också.

Hur hanterar Arbetsförmedlingen sjuka?

Läser på Aftonbladet att Försäkringskassan utbildar experter om de nya reglerna. Inte så konstigt kan jag tycka. Min egen handläggare har många gånger refererat till att de verkar vara de som får veta allt sist. Förra omprövningen för mig sökte vi men visste inte vad som gällde. Utbildning verkar således inte vara något att hetsa upp sig över. Däremot saknar jag en frågeställning i det hela.
Det som av regeringen klassats som friska pågrund av tidsgräns, inget annat. Förs idag över till Arbetsförmedlingen. Vad får Arbetsförmedlingen för utbildning att ta hand om sjuka personer?Sjuka personer som med stor sannolikhet behöver anpassade arbetsplatser, anpassade arbetstider och mycket flexibla lösningar för att ens kunna söka arbete.
Vi vet idag att inget ansvar läggs på arbetsgivaren. Hur löser man då att få sjuka människor i arbete? Får Arbetsförmedlingens handläggare utbildning i hur man slussar ut sjuka människor? Eller är det helt enkelt att stämpla som är den nya lösningen?

Vegetarisk med köttfärs.

En tankevurpa som fått mig skratta är dagens middag. Jag ville ha spagetti och köttfärssås eller lasagne. Utan pasta. Satte mig att fundera. Hur gör vegetarianerna? tänkte jag. Sökte en massa recept och hittade så moussaka. Smart tänkte jag, inga lasangeplattor aubergine istället. Så gör säkert vegetarianerna.... inte;-) Men det blev gott om än något såsigt. Jag är trött och frustrerad, märks det......Ja i tankevurporna:-)

Nyaste nytt som gammalt.

Sjukförsäkringen om de Rödgröna får makten.

Det bloggas flitigt. Många är negativa ser jag. Tycker De Rödgröna plagierat rakt av. Den risken är stor eftersom Den Moderatstyrda regeringen börjat slänga sig med ord och formler som nu används. Jag har en enda tanke, hur det än blir blir det bättre.
Det är ju också en rehabiliteringsförsäkring, skriver någon i frustration.
Jaså vadå?! Det är väl inte problemet? Visst vill vi som är hemma rehabiliteras och ha en chans. Det är kastas ut vi inte vill. Att få möjlighet att vara hemma tills man är frisk och om man inte blir frisk vara hemma. Om det kallas sjukersättning eller pension spelar mig ingen roll.
En återgång till hur det va innan är ingetbra alternativ. S startade förändringsarbetet, sedan kom den nuvarande Moderatstyrda regeringen och körde allt över styr.
Jag har inte hunnit eller orkat läsa allt än, men det kommer jag göra. Kanske bra om så många som möjligt gör det. Debatten lär gå hög. DÅ är det bra att veta vad alla pratar om.

Du hittar information HÄR.

Äta sig mätt i affären.

Stod länge och iakttog en äldre dam inne i en butik idag Hon åt frukt så det stod härliga till. Ett äpple, en banan, en handfull vindruvor, ömsom i fickan ömsom i munnen. Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta. Så gör man bara inte. Vi lär barnen det. Sedan försvinner det tydligen. Tanken slog mig, tänk om många satte det i system. Vilka priser vi skulle få, om alla åt sig mätta i affären.

I egen hög person.

For förbi jobbet idag. Efter turistbyrån som såklart hade öppet:-) Skulle lämna kopia på arbetsförmågebedömningen till min chef.
-Här kommer du i egen hög person, säger han när han ser mig.
-Ja, vad trodde du att jag skulle skicka en lakej? svara jag.
-Nej men att det skulle komma på posten, fick jag till svar.
Att jag inte tänkte på det. Då hade jag sluppit gå dit extra. Trodde det var bra att man visade sig då och då dessutom hade han efterlyst pappren.

Därefter for jag till Blåkulla, skulle lämna av ytterligare papper. Låst och ingen som öppnade när jag ringde på klockan. Det blev till att be om internkuvert i receptionen. Så kan det gå när man inte anlitar posten utan verkställer i egen hög person...

Tisdagen som kom bort.

Behöver till Uddevalla Turistbyrå idag. Går in på hemsidan för att kolla öppettider. Hittar för alla dagar utom tisdag. Betyder det att det är stängt? Troligen inte, stängda dagar står. Betyder kanske att det är öppet som vanligt. Problemet är att jag inte vet vad vanligt är...
Någon som hittar tisdag, eller är den verkligen försvunnen?
Öppet eller stängt det är frågan....

Oväntat möte.

En gammal bekant låg i en vik på Smögen.Byfjorden lär ligga där ett tag. Mycket is är det!

VANN-SPA.

Vanligtvis väljer vi en helg i Karlstad eller kanske Göteborg. Allingsås har länge stått på önskelistan men det kräver lite mer vår eller sommar. Sökte därför ganska planlöst när jag letade efter ett ställe för oss att ha en myshelg på. Att vi föll för VANN berodde delvis på att syster yster varit där och tyckt det var okej. Men också närheten hem. Att inte behöva åka 20 mil för att känna man kommit bort. Både maken och jag har varit här förr, innan ombyggnaden
Intrycket efter det här besöket är ganska gott. Men en korridor är en korridor. Även om man på sina platser placerat ut sittgrupper, konst och andra blickfång.Efter några vändor i flera sådana här var mitt ben helt slut. Jag promenerade längre än jag normalt gör bara genom att gå till Spaavdelningen och matsalen...
Spaavdelningen var mysig men konstigt planerad. Den stora polen var placerad i mitten. Runtomkring fanns som olika bås med vatten, små krypin som blev hångelhörnor. Även om det rymdes flera i varje gick man ju inte in om det satt par tätt omslingrade... Inget för kompisgäng alltså. Det fanns många olika bastu, ingen bubbelpool men väl de där båsen. Skulle tro att det var 4 krypin plus ispoolen, men den var det ingen som satt i.
Utsikten från vilstolarna vid poolkanten var inte att leka med. Problemet var att det var svårt att få plats. De flesta var markerade med handdukar och tofflor. Folk satt inte där men vill ha den säkrad ....Fräckt tyckte vi och flyttade på lite saker.

Barmenyn fastnade vi för, den intogs tillsammans med kaffedrink här framför brasan. Sämre kan man ha det. Eftersom vi inte bokade några behandlingar kan i inte bedöma hur ompysslad man blev. Men över lag var alla vi mötte väldigt serviceminded, barkillarna supertrevliga, receptionen hjälpsamma och de i spareceptionen likaså. En helg här kostade oss 700 kronor rum och natt, det var det absolut värt. En klart godkänd helg på ett okej ställe.

Rödgrönt styre utan Vänsterpartiet.

Jag leker med tanken. Jag gillar den inte. Ett vänsterblock behöver ett vänsterparti. Jag tyckte Göran Persson var så bra när han sa att vi satsar på egen majoritet. Efter valet söker vi samarbetspartners. Istället har vi fått 2 fallanger. Lite i mitten med röd inspiration och lite i mitten med blå inspiration. Jag som behöver mycket vänster för att gilla läget får dåliga vibbar av demoskops siffror. In med SD ut med V. Inte bra, inte bra. Ett Rödgrönt styre behöver Vänsterpartiet!

Show and tell.

Fredagstemat fortsätter, nu är det drömrum som ska presenteras. Svårt. Jag är inte värst heminredningsintresserad. Omger mig gärna med snygga möbler men har svårt att få ett rum att se synkat ut. Det får gärna vara praktiskt som nu när vi gjorde garderoben. Visst drömmer jag om dörrar på andra ställe och braskamin, men det är mest diffust.

En dröm har jag och man kanske kan kalla det ett rum.

Bild från http://www.rexton.se/s/vaxthus

Jag vill ha ett växthus. Ett uterum. Är lovad ett så det kommer säkert vad det lider. Vi har ett ställe i trädgården som är blött bortom räddning. Inget funkar där. Då blir lösningen mitt efterlängtade växthus. Problemet är möjligen att utrymmet är begränsat och inte anpassat till färdiga byggsatser. Vi ska alltså försöka bygga själv av gamla fönster. Det blir en utmaning. Jag vill inte att det ser ut som ett gammalt skjul. Det måste bli ett växthus, men ett med karatär.

Inte för att odla i. Nej fröer är inte min grej. Men att sitta och läs, att söka skydd undan regnet och att fylla med växter som behöver lite skydd.

En kristallkrona är givet. Man kan inte ha växthus utan kristallkrona!Så fort någon vänlig själ skänkt oss fönster börjar vi. Det var bara den lilla detaljen;-)

Mycket nöjd med min reservation!

Fullmäktige i onsdags beslutade om "utförsäljning" av småbåtshamnar i Uddevalla. De attraktiva, ska tilläggas. Utan att veta om marken håller och vem som eventuellt står för förstärkningsarbete. Utan att veta om båtägarna i övriga hamnar tar över och bildar föreningar. När kultur och fritid nu har driften är det drift och kostnader för hela paketet. Kommunen tar nu bort de hamnar som ger mest pengar in. Kvar står kultur och fritid med de som kostar mest. Underskottet beräknas till 350 000 per år.

På nämndens möte i oktober reserverade jag mig mot beslutet. Trots försäkringar om att man på förhand sagt att vi skulle få kompensation för de 350 000 vi förlorade. Jag litade inte på det. Allt för mycket var oklart, man hade styckat sönder hela ärendet tyckte jag. När jag läser att några 350 000 inte kommer att tillföras nämnden känner jag, mitt i vreden, en känsla av lugn. Jag har reserverat mig mot det här beslutet. Det jag fruktade och påpekade hände. Var plockar anläggningssidan hem 350 000 kronor är en berättigad fråga. Den här processen visar som så mycket annat med de styrande här i uddevalla, man har panikbråttom och gör inte saker ordentligt. Min reservation hade ingenting med utvecklingen av inre hamnen att göra, den tror jag är ett måste så småningom. Det är hur man hanterat ärendet jag vänder mig emot. Jag är mycket nöjd med min reservation.

En tid av vånda för framtiden.

-Har du lyssnat på nyheterna idag? Jag får frågan av maken.
-Nej, ingen radio eller Tv på hela dagen.
-Pininfarina varslar 120 pers. Bara metallare.
Klumpen i magen är oväntat stor omedelbart. Detta har vi väntat på. Man är korkad om man inte förstått vartåt det lutar. Metallarna på pinin har avstått löneökningar, gått ner i lön på stoppdagar, vi har diskuterat hur länge det är hållbart.
Läser i tidningen idag att sist in först ut gäller, kan man verkligen lita på det?
Det återstår att se. Kanske blir vi en familj bestående av en utförsäkrad och en arbetssökande. Vilket framtidsår.. Nu gäller det att inte ta ut något i förskott, hur det går till.
Man undrar hur snabbt det går att förhandla fram resultatet. Hur många det blir exakt och vilka. Det blir en tid i vånda.

Vilken vändning.

Blev intervjuad av Bohusläningen igår. Under hela intervjun kände jag att intervjuaren ville ha svar som pekade på att vi valde mer publikvänliga föreställningar efter höstens slut. Att vi var mer försiktiga med få föreställningar o s v. Jag svarade efter bästa förmåga för så är det verkligen inte! Vi har 5 föreställningar av vitt skild karaktär under den relativt korta vårsäsongen. Vi är alltid stolta över vårt program. Inte en säsong har vi ett program vi inte tror på. Det borde liksom säga sig själv. Rätt nervös var jag när jag bläddrade genom tidningen idag. Hittade en artikel med det jag sagt, inga tvetydiga tolkningar. Däremot saknade jag eb viktig del. Jag är kritisk mot en nyss publicerad krönika. Jag gav svar på tal, det kom inte alls med. Man kan inte få allt. Kanske är det dags att svara på den ändå. En krönikör står ju oemotsagd allt som oftast, men när de jämför äpple och päron borde man kanske reagera. Får höra med styrelsen vad det tycker. Nöjer mig just nu med att vara nöjd med artikeln, med tanke på frågornas karaktär tog den en bra vändning.

Kamp mot klockan.

Sonen behövde lite saker till lägenheten och jag erbjöd mig att kolla secondhand butiken under Gamol. Där är också nära till "Gamla tiden" som har samma öppettider. 2 nattduksbord stod på listan. Under Gamol fanns inga i par, några udda. Likadant på Gamla tiden. MEN, det fanns 1 furubord på varje ställe. Inte identiska men ganska lika. Jag ringde och frågade om det kunde funka. Fick klartecken och köpte det första, hämtade bilen och körde mot Gamla tiden. Kvart i sex kom jag dit och det var stängt. Jag höll på att dåna. Mannen som stängt stod och höll på att kliva in i bilen.
-Det e stängt, sa han.
-Klockan är inte sex, du har stängt förtidigt, sa jag.
-Det är stängt, replikerade han.
Desperat sa jag- Men jag vet precis vad jag ska ha, har bara hämtat bilen.
Då gav han med sig och jag fick dessutom 10 kronors rabatt:-)
Jag tyckte när jag sprang mellan ställena och det glashala Kampenhof där jag parkerat att jag hade ont om tid. Men när de stänger innan de ska då förlorar vem som helst kampen mot klockan.

Långt möte och förslag till kyrkorådet.

Ett möte med 10 motioner som skulle skickas vidare, dessutom föresdragning om Uddevallas badhus i framtiden. Det blev segdraget. Hur intressanta ämnen det än är blir det långrandigt när många måste säga samma sak för att få sin röst hörd. Tycker en talare att det är bra måste väl inte alla säga samma sak för att de gillar idén. Att ingen protesterar hade visat samma resultat. Generationsklyftorna var inte övertydliga, någon ifrågasatte äventyrsavdelningen med tropiskt regn, rutschbanor och annat spännande men de flesta var överens att det är givet att satsa på framtiden. Ett badhus som ska hålla många år framåt.

Jag hamnade bredvid Valborg som sitter i Herrestads kyrkoråd. Äntligen fick jag då tummen ur att ta reda på hur jag ska lämna ett förslag på rätt sätt. Det är au idag så sent igår mejlade jag slaget till Valborg och redan idag bereder au förslaget. Ibland går det fort. Jag förväntar mig inget, men jag hoppas det väcker en tanke hos dem.

Dagen idag blir lugn. Hälsa på sonen, hämta kött från Gröna Gårdar och vila. Stor prioritet på vila.

Ska man orka med lite politik.

Sparlåga på politiska området ett tag nu. Inte är jag trött på politik. Bara lite tilltufsad. Ikväll är det repskap i arbetarekommunen. Kvällens agenda är valstrategier och samtal om framtidens badhus, lockande. Badhusutredningen har jag läst flera gånger eftersom det var ett pågående ärende när jag kom som inhoppare i nämnden. Jag ville veta och jag läste på. Valstrategierna är också intressanta. Hur når vi nya? vilka är målgrupperna? och kanske varför är de målgrupper? Så visst blir det till att släpa sig dit. Ork finns ju om man prioriterar rätt har jag hört:-)

Vår partiledare.

Vet inte om det är bäst att tiga eller blogg på om samma sak som alla andra. Mona Sahlin, hur många gånger kan hennes vara eller icke vara ventileras? Varför får en skogstokig skåning oss att gå i taket. Att falanger inom S vill ha borta Sahlin, det får stor plats i pressen. Kan det vara därför vi blir så upprörda. Visst vet vi att det inte är på det viset. Ändå blir man förbannad. Vad är han för en knäppgök som tror sig tala för fler. Ingen, det ska ni ha klart för er, ingen grinig gammal gubbe talar för mig. Ingen annan heller för den delen.

Är det partipiskan som viner? Får han inte säga så? Tycka så? Klart han får, men varför är det han som får utrymmet i pressen. Vi är många som gillar Mona, det finns till och med en kampanj. Bloggare för Mona. Vi får inte mediautrymmet.

Jag kände i ett samtal häromdagen med ett par i en generation äldre än jag att det var viktigt att prata partiledare. Vi glömmer fort och lätt! Vem gillade Göran Persson? Så mycket skit den karlen fick och fortfarande får. Nej höll de med om han var ju inget vidare, pompös och skitviktig..

Ingvar Karlsson, foten, menlös och inget tåga i påminde de sig om.

Palme var ju rent hatad och en mycket omstridd partiledare. Även om han ofta helgonförklaras idag... Till slut insåg de att vi, enligt deras sätt att se det inte haft en bra partiledare sedan Erlander!

Med detta vill jag egentligen bara påvisa att det alltid funnits där, ifrågasättandet av partiledare. Kanske är det positivt att det är högt i tak. Kanske är det trist att det syns så i media som om det vore nytt, alvar eller strider. För det är ju inte det. Det är samma gamlatjafs om partiledaren.

Ebba Forsberg det bäst jag hört på länge!

Önskar den låg på YouTube så man slapp reklamen!

KLART!

Otrolig känsla, det är verkligen färdigt. Inga mer möbler att flytta eller skruva ihop. Inga fler tavlor som måste omplaceras. Alla tomtar, julsaker överhuvudtaget är på vinden. Förpackade i nya lådor för att det ska bli lättare i fortsättningen. Nu lär det dröja innan jag får igenom några idéer igen. Maken börjar jobba imorgon. Trots full fart och bra planering har han inte gjort något annat än fixat hemma sina 11 dagars ledighet. Inte mycket till ledighet. Men nu är det klart. hade varit värre om det varit arbete kvar när jobbet börjar imorgon. Till helgen blir det vila. Riktig vila. DÅ intar vi Vann-SPA för att bara vara. Men det är en arbetsvecka mellan. Skönt med lite vardag. Jag börjar veckan med att köra möbler...... inte mina som tur är:-)

Genom mitt fönster.

Solen strålar. Det ser så skönt ut. Koltrasten har hittat Aroniabären och hämtar flitigt från sin nya skatt. Alla julsaker är nu i lådor. Det mesta på vinden. Åse hjälpte maken att få upp det. Återstående hjälper sonen till med när han kommer senare under dagen. Återstår lite småfix så är huset färdigt. Gardiner är våriga och allt ser ljusare ut. Förutom om man kikar ut då.
-10, Brrr. Vinter är sannerligen bäst att uppleva inomhus, genom mitt fönster.

Till och med Körberg verkar trevlig!

Ser med förtjusning på säsongens "Stjärnorna på slottet". Ikväll fick vi veta massor om Meg Westergren som åtminstone för mig var okänt. Årets omgång är verkligen annorlunda. De verkar ha så trevligt. De slåss inte. Det är inte otrevliga. De verkar helt enkelt bestämt sig för att ha en fantastisk vecka. Hoppas SVT förstår att vi uppskattar det. Kanske mer än de intriger som varit förr om åren. Kjell Bergqvist verkar fullt normal. Sivan verkar helt plötsligt inte snurrig. Till och med Körberg verkar trevlig!

Försatt i blockad.

Har stönat av frustration över att huset aldrig blir klart. Vi bär, vi städar, vi plockar och vi flytar saker. Jag är så trött att jag gråter. Jag har ont så jag inte kan sova. Ber maken ta ner jullådorna från vinden.
-Jag måste få undan skiten så jag får vila. Jag blir tokig.
Han vägrar. Det dröjer ett tag innan jag inser att han använder sin makt.
Att vägra ge mig mer jobb.
-vila, sa han.
Igår satt jag utan att göra något hela eftermiddagen och kvällen.
Maken däremot skruvade upp de sista möblerna.
Idag fick jag min vilja igenom och jullådorna kom ner från vinden. Det mesta är uppe igen. Lite linne kvar. Hänger på tork i hallen. Inte använder jag torktumlaren med elkrisen på varje löpsedel....
Imorgon är allt färdigt. Allt möblerat, skruvat och klart. Sonen hysterikt lycklig över "nya rummet". Själv är jag grymt nöjd med de nya arrangemangen i huset. Vännen Åse den underbara var här idag. Glada tillrop och beröm, det är sådant som värmer även när det känns hopplöst och tungt. Nu känns det hopplösa mindre hopplöst och jag inser att vi trots blockaden av mig igår blir färdiga med allt imorgon.
Så skönt.

Show and tell.

Frukt, så enkelt eller så svårt:-) Sparkling vill veta vilken som är min favoritfrukt? Hur mycket frukt jag äter. Om jag har något recept att dela med mig av?

Favoritfrukt...... Det är säsongsbundet. Äter äpple, banan, apelsin med lika stor förtjusning. Lite mer exotiska sorter då och då. Svårt ibland eftersom jag föredrar ekologiskt och/eller närodlat. I sommar åt jag plommon så det sprutade ur öronen på mig. Vårt plommon träd fick rekordskörd. Svårt att tro idag....

Hur mycket frukt jag äter... kanske ett halvt kilo om dagen. Morgon, middag o kväll.

Recept då, nej inte egentligen. Fruktsallad behöver man inget recept till. Man tager vad man haver. Frukt och bär i ugn med choklad över är syndigt gott men det kan väl alla redan. Räkcoctailen jag gjorde på nyår var makalöst bra, massa exotiska frukter, lime, chilli och räkor, heller inget recept, eget påfund. Jag är kass på recept:-)

Avslutar med ett kylslaget foto. Det är snö o frost, inte socker:-) Även småfåglarna behöver vitaminer:-)

Det trodde jag aldrig!

Påväg till tippen, igen. Otroligt mycket vi kunnat kasta och sortera ut nu i och med runtflyttningen av möbler. Den stora förvandlingen har också inneburit att stora ytor att ha prylar på försvunnit. I praktiken innebär det bort med prydnadssaker som brukar stå framme. Det innebär också mindre plats för mina tomtar. Idag har jag av egen fri vilja tittat igenom alla mina tomtar och skrotat ut 7 stycken. Då får fara med till tippen. De var alla köpta för längesedan, ihåliga för värmeljus. Det känns okej att de får gå. Jag kastar tomtar. Helt obegripligt egentligen. Det trodde jag aldrig!

Hurra för fria marknaden.

Elpriset rusar i höjden. Det är stor efterfrågan. Kylan gör att det är energiåtgång utan måtta just nu. Då rusar priset, uppåt. Normalt brukar priser sänkas när efterfrågan ökar. Inte för elbolagen. Hurra för den fria marknaden.

Hur tänkte dom nu?

Skolan startar imorgon. En fredag, vad är det för konstigt sätt? Hade det varit så himla svårt att få antalet dagar att stämma utan denhär dagen. Hur många motiverade barn och föräldrar har planerat morgondagen? Sonen har definitivt haft skolångest. Tro inte annat än att jag försökt med -Det blir kort vecka i alla fall. Han suckar ändå. Jag undrar också, hur tänkte dom nu?

Dags att koppla på hjärnan igen.

Det tog musten ur mig. Jobbet och allt annat. Jobbet låter så pretentiöst och jag fattar att en yrkesmänniska hade fixat det här med vänsterhanden. Jag saknar rutin, det är bara så. Texten är lämnad, väntar på någon sorts feedback. Bilder fixade sig nog till slut... Vi får väl se.

For med sonen till Torp när allt var klart, dags att planera vardagen och mat. Inne i butiken med kundvagnen som stöd inser jag att jag inte har plånboken med mig. Bara att vända hem igen. Vi struntar i att handla sa jag till sonen. Därefter insåg jag att en del behövdes till dagens måltid. Hem efter plånboken och ut igen. GRRR. Det är dags attkoppla på hjärnan igen.

Nu återstår 2 garderober att montera därefter kan vi förhoppningsvis hitta vårt liv här hemma igen. Nu är det inte roligt längre. Vi pratade om det imorse maken och jag, vilken enorm vända det blev med renovering och ommöblering. Liksom växte av sig självt..... Nu är det strax över och vi ska vila. Lagom till maken går till jobbet på måndag. Stackarn blev inte mycket vila för honom inte.

Skulle väldigt gärna avsluta med ett musikklipp. Bo Kaspers orkesters fantastiska Ett fullkomligt kaos, men jag hittar den inte. Försök förstå det jag vill förmedla ändå:-)

Dödstrött och utarbetad.

Ingen överdrift. Jag är helt slut. Ommöblering, renovering och iskyla har slitit hårt på kroppen. Dessutom enormt spänd och nervös för jobbet jag skulle göra idag. Eftersom jag är oerfaren överarbetar jag. Eller oerfaren är väl att ta i. Jag var ansvarig utgivare för tidningen på Friskis&Svettis i flera år. Skrev, fotade och bestämde. Nu har någon annan bestämt, då är det lite svårare. Måste hitta rätt vinkel på reportaget och foto till det. Fotografera i kongresshallen med illröda väggar och lysrör i taket är riktigt svårt. Att objekten aldrig någonsin stod still underlättar inte precis. Jag är riktigt besviken på bilderna. Hoppas någon håller för tryck.

Annars var det väldigt kul. Folk var lättpratade och stämningen hög. Har suttit och letat bilder i timvis nu, måste ge mig. Skickar ett gäng så någon annan får välja och avgöra om de funkar. Texten blir inga problem. Kör den direkt imorgon. Nu har jag för ont. Piller och i säng.
Make och son hade fortsatt arbeta hemma när jag var borta. Så nu är datorn på plats, och som ni märker fungerar den. Dessutom har marsvinen äntligen fått sin nya bänk. Ett rum klart. Nåja nästan klart. Lite kablar som ska spikas fast. Några tavlor som ska flytas. Men det är nära nu. Riktigt nära. Säkert därför jag är så trött, dödstrött och utarbetad.
(ändå är det maken som gör allt!)

Borttappad bok och stängt bibliotek!

Jag har inte slarvat bort någon på biblioteket lånad bok, nej då. Jag har slarvat bort en egen bok. Jag skulle vilja göra en tjurrusning till biblioteket för att låna den, just för att jag slarvat bort min. Tror jag listat ut var den är. Det blev jag inte gladare av! Boken jag så förfärligt gärna skulle bläddra i nu heter " att skriva reportage", jag köpte den i sommar. Läst den på Bassholmen och när jag tänker efter har jag inte sett den sedan dess. Kvar på Bassholmen, dit tar man sig inte nu, så enkelt är det.

Idag ska jag göra ett reportage, imorgon ska det lämnas in. Jag hade så gärna bläddrat lite i boken för att fräscha upp minnet. Den finns på biblioteket. De är röd dag idag och då är det naturligtvis inte öppet. Klarar mig säkert utan den, men ändå, det hade varit så skönt för självkänslan att bläddra lite och kolla att jag tänkt rätt. Lite nervositet har väl å andra sidan ingen dött av, inte än i alla fall. Datorn som skulle plockas ner får vackert stå kvar. Vi får byta fokus i ommöbleringen. Inga chansningar på att datorn kommer på plats. Jag måste skriva och skicka jobbet först, sedan kan jag ta datorvila ett tag.
Nu ska jag googla lite, se om någon lagt nåt på nätet om att skriva reportage. Nöden har ingen lag, jag har slarvat bort boken och biblioteket är stängt.

Oj Oj Oj!

En säng , en skrivbordsstol och ett databord, hahaha! Så såg vi rean ......Bilen var så tungt lastad på hemväg att jag stundom var orolig. Intryckt i framrutan satt jag, med knäna i hakhöjd. Det vet ni som känner mig och mina kroppsliga skavanker vet att det är en bedrift. Rundflyttningen fortsätter. Idag var fokus på sonens rum så det blir klart någongång. Nu fattats det två hyllor för högtalare och 1 krok till morgonrocken sedan är det klart. Då återstår bara resten:-) Två hallar och en datahörna till mig. Oj Oj Oj!

Ingen snöstorm. Ingen Kultur och fritidsnämndens ordförande.

Väntade två saker när jag slog upp mina blå idag. Att snön skulle värka så vi skulle få ställa in resan. Turligt nog var det inte på det viset.

Dessutom väntade jag mig att Johan Wiktorsson skulle vara i Bohusläningen och bemöta kritiken från slöjdhuset. Versionen i gårdagens tidning är inte så värst nära den information vi politiker i nämnden fått, inför besluten om verksamhetsbidrag.
Många är de föreningar som haft oförändrat bidrag i 10 år. Alla dessa har också ökade kostnader. Vår bild inför besluten var att ett stort problem är att de ideella krafterna inte finns längre. I tidningen framställdes det som en bisak. I mitt tänk blir det konstigt. Kan pengar lösa att det är svårt med ideella krafter? Har vi fått felaktig information? I artikeln hänvisades till uteblivna möte. Vår ordförande och fler därtill refererade till samtal som ägt rum. Allt låter så konstigt.

Att fastigheten är uråldrig med ett stort renoveringsbehov är känt. Att det Borgerliga styret i kommunen vill sälja de mesta i fastigheter vet vi också. Att önska att kommunen måst hantera huset och att det ska bevaras som något slags kulturcentrum är därför högst otroligt. Lovvärda önskningar visserligen. Men marknaden styr och att sälja fastigheter ger pengar till kassan, de tror jag knappast de styrande tänker avstå för en kulturgärning.

Får mig att tänka på hur tacksamma vi ska vara för de föreningar som själva sköter sina hus och betalar kommunen för att få göra det... I år vet jag att Bångens hembygdsförening fick en liten höjning av verksamhetsbidraget. Det gläder mig mycket, även om jag önskat att den höjningen var dubbelt så stor. De har otroligt mycket verksamhet och dessutom verksamhet mot barn och unga. Ligger i linje med våra normer. Så helt ute och cyklar är vi inte. Önskar ibland vi varit som pojken med guldbyxorna och haft en outsinlig källa att ösas ur. Så är det tyvärr inte. Får väl hoppas ordföringen är i tidningen på torsdag istället, för nog borde han vara tillfrågad i sak så att det blir två sidor av ärendet. Tills dess gläder jag mig åt uteblivet snökaos så sonen får en säng.

Fyra butiker senare, nu blir det IKEA.

Att handla lokalt är bra. Jag vet det! Därför har vi idag åkt mellan de 4 butiker i närheten som skulle kunna sälja en säng till oss. Varje gång är det på samma sätt. Man börjar möblera om och vips passar inte det man har. Nu saknas en säng och en skrivbordsstol. En sängram snarare. Utan varesig fot eller huvudgavel. Vet ni vad? Det finns inte i Uddevalla! Vi passade på att hämta grus hos kommunen och for samtidigt runt till möbelbutiker. Exklusiva sängar ska det vara. En enkel ram går inte att hitta. Mycket frustration senare har vi bestämt oss för ännu en resa till Göteborg. Där fanns precis så enkla lösningar vi sökte. Hoppas snön stannar över Halland så vi kan åka redan imorgon. Vill bli klar. Börjar bli riktigt trött på att flytta möbler nu.

Sonens garderob rensades idag. Helt otroligt vad kläder han har. Fortfarande, trots att vi rensat ut flera säckar. Nu försöker jag tänka ut vilka i min omgivning som har pojkar i passande storlek. Databordet blir tydligen över också. När sonen såg mitt nya ville han ha det! inte det vi planerat. Konstigt blir det, men nu får jag köpa ett likadant och vårt hörn-databord är helt plötsligt ingen som vill ha. Sonens rum är i det närmaste färdigmöblerat. Det blir bra. Han provar inatt och känner efter, kanske blir det någon justering imorgon. Det märks att han är stora killen nu. Inga leksaker kvar och fokus på data, TV och TV-spel. Men hur stor han än blivit vill han inte följa med till IKEA, där går hans gräns. Min går vid att leta genom fyra butiker utan att hitta något. Då blir det IKEA.

Luftslottet som sprängdes.

Bättre sent än aldrig. Äntligen fick jag sett filmen, i biosalong. Fler än jag var sent ute, salongen var fullsatt. Jag som läst böckerna är imponerad. Till och med den här som jag tyckte tappade fart och var sådär, lyckades i filmversion. Trots långa klipp med förhör och rättegång tappar filmen inte fart. Om ettan och tvåan varit snabba händelser staplade på varandra blev den tredje lyft av de actionscener som förekom. Vännen P som inte läst böckerna tyckte inte denhär var lika bra som de andra två. Det tyckte jag.

Avfarter är också vägar, vägverket.

Bilen hade stått frusen flera dagar. Vi valde att ta en omväg till Torp. Bilen behövde gå varm och smälta lite is. Lättaste vägen utan krusiduller är att lägga sig på motorvägen och köra mot Kuröd, för att via bron sedan hamna på Torp. Det vägvalet gjorde att vi kom att använda ett flertal av och påfarter. Om vägarna är uselt plogade, fortfarande. Är det inget mot alla dessa av och påfarter. De är inte plogade. Sorgligt dåligt! Idag är det rena värmeböljan. -4 grader. Jag hoppas då vägverket ger sig ut och skrapar vägarna. Isbalkarna som lagt sig borde gå att få bort. Kanske rent av 2 filer på motorvägen kunde gå att ploga rena. Dessutom önskar jag att man plogar av och påfarter för det vilda. De är nämligen också vägar!

Runt, runt, runt....

Vi möblerar om. Helt enligt planerna blev den nya garderoben nyckel till förändring. Marsvinen har tillfälligt flyttat in i matsalen. De hoppar och springer så fort någon rör sig. Känsliga för förändringar, helt klart. Idag hoppas jag de kommer på rätt plats. Visserligen ny för dem, men de vänjer sig väl. Ett nytt litet, ganska fult databord står färdigt. Ett stort skåp på ny plats. Nu ska jag ge mig ikast med att tömma tonåringens garderob. Har ni tömt en tonårings garderob någon gång.......? Mycket är det! Bäst att börja medan jag är ensam:-) Sorterar i 2 högar, att ha och inte ha, så har jag väglett honom väl när han dyker upp. Med garderoben tom hoppas vi den blir möjlig att flytta. Då börjar vi dagens omgång med att flytta möbler runt, runt, runt.
Allra sist plockar vi ner datorn och sedan vet jag inte när jag får någon igen. Direkt tror maken. Hoppas han har rätt. Annars får väl jag leta vänner med dator för att blogga lite, helt enkelt åka runt, runt....:-)

Ger mig i kast med en 96-årig debutant.

Ledig tid är för mig tid att läsa. Räknade min hylla med olästa böcker. 13 stycken just nu. Lite svårt att välja. Avslutade Boktyckarnas senaste, "Låt den rätte komma in", igår. Efter den behöver jag något rart:-) Måste inte vara lättläst, får gärna beröra och skaka om, men rädd vill jag inte bli mera på ett tag. I hyllan bläddrade jag bland lite okänt som följde med från bokmässan. "Meningen med livet" t.ex. Kan man verkligen skriva en bok om det? Blir spännande. Fast inte idag. Jag valde istället "Den osynliga väggen" av Harry Bernstein, en sensationell debut av en 96-åring står det. Inte kan jag motstå det.

Björn Ranelid påverkar.

Mannen vi älskar att hata fick tillfälle att säga sitt igår. Jag lyssnade och jag skämdes. Jag har sagt att Ranelid, med sina solariebruna kinder påminner om en polerad skinngrupp. Fy så jag skäms.
Hade ingen aning om det han berättade om mobbingen. Jag har genom åren undvikit att läsa det som skrivits om honom. Så provocerad har jag varit av han sätt. Min uppfattning är att han vill verka ödmjuk, och av någon anledning blir intrycket precis det motsatta. Ändå kan mitt uttalande verka harmlöst om man betänker allt annat han påstod. Har alla dessa "kändisar" verkligen mobat honom på det utstuderade sättet? Ointressant egentligen. En upplevd känsla är sann. Han har upplevt det, hans familj har upplevt det. Jag kommer inte ändra intrycket av att den enda bok jag läst av honom, David Puma och drottning Silvia, var riktigt kass. Kanske vill jag läsa en till nu. Har aldrig haft fördragsamhet med Linda Skugge så att läsa den hon sågade skulle troligen roa mig;-) Stjärnorna på slottet visar sig bli långt ifrån den mesiga sörja jag trodde. Jag vill absolut fortsätta följa det. Avsnittet med Björn Ranelid igår var ovanlig, lågmält och lite tungt. Säga vad man vill, Björn Ranelid påverkar.

Musikanternas uttåg av Per Olov Enquist.

I den beskrivande texten om boken står det;
//Musikanternas uttåg är en rolig och grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma framväxt bland sågverken längs norrlandskusten under nittonhundratalets början. I centrum av berättelsen återfinns människorna i Bureå och dess grannbyar, men framför allt pojken Nicanor Markström och hans närmaste familj. Vi lär även känna den från Stockholm utsände agitatorn Elmblad och hans föga framgångsrika arbete i en bygd där religionen av tradition genomsyrar människornas vardag. Den utspelas under seklets första decennium.//

Dessutom hade EnnKokk, min favorit när det gäller att ta den ideologiska debatten, rekommenderat boken. Med ganska höga förhoppningar gav jag mig alltså i kast med den.

Jag får börja om flera gånger. Den är trög att komma in i. Skriven på dialekt så långt från min egen att det stundom är obegripligt. Idogt gör jag flera försök men kommer aldrig riktigt in i ett flyt när jag läser. Jag får kämpa varje sida. Det är mång sidor att kämpa.
Historien då. Ja den är stark och tragisk. Stundom roande och lite kärleksfull. Karaktärerna är välbeskrivna om jag både ser och hör dem.
Ändå fungerar det inte. Att det här skulle vara en bok om den Socialdemokratiska kampen är givet. Men den ger liksom ingen tyngd i det. Den beskriver helvetet på jorden med brukspatroner och fattiga arbetare. Arbetare som riskerar jobbet, ibland hus och hem, för att de organiserar sig. I slutändan vinner de ändå inget. Fast på lång sikt vet vi att det påverkade utvecklingen. Det är historiskt viktigt att veta hur det var. Det är historiskt viktigt att veta vad man åstadkommit genom fackföreningsrörelser och politiskt engagemang. Just för att det är historia. Man ska känna till sin historia.
Däremot skulle inte jag och kanske inte någon yngre än jag, bli politiskt aktiv av att läsa boken. Jag är tacksam över förändringarna, men brinner i en kamp över hur det är idag. Vi har aktuella ideologiska strider att ta idag. Privatiseringen, nedmontering av den allmänna välfärden, sjukvård med gräddfiler, älderboende man inte kommer i på, en skola som inte är lika för alla. Det finns så otroligt mycket att kämpa för idag. Musikanternas uttåg berättar vad man kämpade för då. Som historiebok är den bra. Om man förstår dialekten.
Jag måste försöka läsa något annat av Per Olov Enquist för att ge mannen lite rättvisa. Jag tror nämligen jag kan bli mer imponerad än jag blev av denhär.

Utanför mitt fönster.

Jag vet att det finns en trädgård där........

Jag vill ha val idag!

Hur det nu är med bra starter och annat positivt tänkande, så tränger en blek verklighet igenom. Den Moderatstyrda regeringen har för många av oss betytt mycket stora försämringar. Om Den Rödgröna vinner valet i september lär de ta en halv evighet att ställa sker och ting någorlunda tillrätta. Det skrämmer mig. Alla de som idag är utförsäkrade och vi som strax blir det. Vi har inte tid att vänta längre. Jag önskar hett att det vore val idag!

Det gläder mig att Husmark Pehrsson får dåligt betyg. Men lite missvisande blir det. Reinfeldt är den som ger henne order. Saknas det kunskap om att det är den Moderatsytyrda regeringen som är ansvarig även för Husmark Pehrssons uppdrag?

Det börjar bra.

2010 har startat. Inga katastrofer på det personliga planet. Snön har fortsatt att falla, jag måste erkänna att jag inte minns när det var så mycket snö senast. Tyvärr binder det mig vid huset men det är vackert genom fönstret. All is under den nyfallna snön är mer än jag vågar utsätta mig för. Undrar samtidigt hur länge jag då måste stanna inne... något år eller så att döma av snömängden och väderleksrapporten;-) Går ut ett par vändor om dagen och fyller på för fåglarna. GLÖM INTE FÅGLARNA. Med den omväxlande blöta och kalla vinter vi haft ligger det is som gör det svårt även för de små att klara sig. Grönsiskan som i vanliga fall inte kommer till mig förrän i februari har redan börjat dyka upp. De som lever på småkryp klara sig nog bättre just nu.

Nog börjar det bra, det nya året. Igår kollade vi lite olika hotellerbjudande. Vill gärna göra något ihop med maken innan alla helvete med operationen tar vid. Bokade Vann! En hel helg för oss två. Barnvakt löste sig direkt och vi blev väldigt nöjda.

Därefter bokades biobiljetter. Jag kommer alltså hinna se Luftslottet som sprängdes, innan den slutar gå. Det trodde jag inte. Vännen P går med mig. Så mycket film på bio jag sett under hösten har jag förut inte sett på flera år:-) Som om detta inte är nog har jag lagt en ny bloggare i följa listan. Äntligen har Krister Kronlid börjat skriva. Läs den han är både modig och klok.
Håll med om att det börjar bra 2010. Hotellvistelse biobesök och y blogg att läsa. Sämre kan man ha det.

Show and tell.

Nyår är första temat för i år. Sparkling är det som åtagit sig januari.
Nyårsafton hos oss handlar mest om mat och umgänge. Visst dricker vi vin till maten men inte festar vi i ordets "rätta" bemärkelse:-) Vi hade planerat och förberett hela dagen så att allt skulle flyta på när gästerna väl kom. Jag som är genuint kvällstrött bävar alltid lite för sena kvällar, nyårsafton inget undantag.

Menyn bestod av tre rätter.

Förrätt; Räkcoctail med exotiska frukter, lime och chili.Varmrätt; Lax under täcke av vitlöksost och soltorkade tomater. Till det serveras pressad potatis med cidersås. Som litet blickfång ett upplägg med röd snackpaprika och sockerärtor.

Efterrätt; Vaniljglass med apelsinsås, toppad med varm chokladsås.

Till förrätten drack vi Cameleon och till varmrätten Raza.

Jag älskar att duka fint. Det är en ådra hos mig jag låtit komma fram på senare år. Gästerna fotograferad flitigt innan vi kunde sätta oss till bords:-) Det gjorde mig såklart både stolt och glad. Mamma sa sonen, vi har det säkert finast i hela Uddevalla! Gullehjärtat, roligt att han ser och uppskattar det.

En lugn kväll alltså. Vid 12 slaget tog vi skumpat och samlades på baksidan huset. Eldkorgarna sprakade och värmde oss där vi stod. De flesta grannar sköt raketer så vi var grundligt underhållna... Tempraturen blev något bättre. -24 när gästerna kom, -18 vid 12 slaget.
Inga nyårslöfte hördes. Vad året bär med sig lär tiden visa. Jag har ny operation att bäva och se fram emot. Har inte vågat planerat någonting för 2010. Ingen semester, ingen trädgårdsmässa, ingenting. Rädslan har mig i sitt grepp. Men det är också bra att det blir av. Tänk om jag i krönikan 2010 kan skriva, i år har jag gått utan att det gör ont... Kanske är det de jag önskar att året 2010 för med sig. Ja så skulle man kunna säga, jag vill ha ett jobb och jag vet var, dessutom önskar jag att allt gör mindre ont.

Mitt 2009, ett slags krönika...

Önskar det fanns en färdig mall för hur man skriver en årskrönika. Förra årets var för ambitiös. Någon ny idé har jag inte. Det blir en kortfattad, mest av det jag minns utan att läsa på.

Året 2009, var året vi hälsade som att nu måste det bli bättre. 2008 hade varit katastrof med 4 operationer och många helvete. För 2009 ville jag egentligen bara ha lugn och ro. Jag ville vila. Med facit i hand kan man säga att de önskningarna slog in. Visserligen var kroppen i ganska dåligt skick de första 4 månaderna av all antibiotika, men jämfört med det jag hade varit med om var det ändå okej.

Jag lämnade tillbaks rullstolen i januari, då började jag också gå utan kryckor. Vilket visade sig vara fel. Så trots att jag frestar axeln fick jag ta tillbaks kryckorna. Jag började arbetspröva. Det höll sannerligen inte länge och jag blev riktigt dålig där ett tag.

Mycket roligt var det också. Jag träffade Annaa M och hennes mamma, fick hattar till sonen som han för övrigt fortfarande bor i:-) Jag planerade och reste upp till min första trädgårdsmässa. Där var jag på forumistträff och i snöstorm stod jag på söders höjder på en kolonilott och minglade. Galet. Galet och roligt. Trädgårdsmässan var fantastiskt rolig och inspirerande. Där mötte jag också Ulla första gången. I mars åkte dessutom jag och Anna-Lena till Stenungsund för ett föredrag av Hannu. Det var riktigt roligt och givande!

Våren kom och livet blev lättare, antibiotikabehandlingen var över. Bokcirkeln som startat redan december 2008 får stor betydelse i vardagen och jag längtar verkligen efter de regelbundna träffarna. Förstamaj helgen var det värmerekord och familjen intog Bassholmen. Det var städ och röjning på schemat. Vi hade en toppenhelg med mycket fysiskt arbete. Det blev så fint. En heldag med hembygdsföreningen på Byfjorden gjorde vi också. Lämnade första gången sonen hemma ensam mer än någon timma, och for med till Gullholmen. Sonen överlevde och vi också:-)

Slutet juni skulle det nya beskedet om förlängd sjukersättning komma. Den väntan var psykisk tortyr. 3 dagar innan min ersättning tog slut fick jag det nya beslutet. Bevilja ett år till. Då hade ovissheten satt sina spår och jag var djupt nere i en svacka.

Försommaren var otroligt varm. Innan barnen äntligen slutat skolan var det en pina. Sedan var det nästan slut på det fina vädret... jösses som det regnade sommaren 2009. Maken fyllde 45 och passade på att förverkliga en dröm. Han och vännen P vandrade kungsleden. De var borta 10 dagar. 7 av dem var sonen och jag på Bassholmen. Vårt andra hem. Dit nådde inte regnet och trots rapporter om översvämningar och katastrofer till följd av regn, satt jag i bikini och njöt av livet.
Sommarsemestern gick till Värmland. Vi hyrde ett fantastiskt hus i Lysvik. Familjen blev den veckan guidad på alla de platser jag varit som tonåring. Det var verkligen en toppenvecka.

I augusti när livet börjar återgå med arbete och skola kom lite fint väder tillbaks... Vi tog den obligatoriska heldagen längst kusten. Satt på Badholmarna och höll på att blåsa bort. Åt fish and chips på Smögen. Dessutom var jag med Hembygdsföreningen på Hunneberg. Första besöket där. Ytterligare en vecka på Bassholmen blev det också.

September blev händelserikt. Det brann på flera platser och jag lyckades vara där med kameran. Patrick Swayze dog allt för tidigt. Jag var på Bångens hembygdsmuseum och blev fullkomligt förförd av skönheten där. Jag köper min nya kamera! Vi åker tillsammans med pappa och fru på en dagstur till Alingsås, vilken trevlig liten stad. Det har vi planerat in så vi också besöker konstutställningen hos Lae, det är frun som är konstnär. Sonen och maken är på Liseberg och vinner godis för ett års... Jag går på fotboll för att förkovra mig:-) Senare visar det sig att handboll är det jag fastnar för och nu är jag en ganska regelbunden gäst på handbollsmatcher. Jag och syster yster åker till bokmässan och jag älskar tillställningen!

Oktober börjar jag fotokurs. Jag har politikersnack hemma, Göran Forsmark kommer och gör Mannen från Malmberget. Maken gör om framsidan av trädgården så den blir än mer lättskött. planering inför våren då vi vet att jag kommer att opereras och vara orörlig igen. För så blev det till slut. Efter all vila 2009 inser jag att jag avstår och låter bli mycket, för jag har ont. Jag ska opereras och jag är rädd.

November och december är något lugnare. Kusinbarnet Mia vinner webbjokern och helt plötsligt får jag kontakt med den del av släkten jag inte haft förut. Jag är ofta på Gustafsberg. Läser mycket om stället, på plats så att säga. Det är roligt och stimulerande Sven Wollter förgyller hösten genom att komma hit och vara precis så fantastisk och trevlig som vi trodde. Något senare var det Johan Ulveson som jag dessutom fick förmånen att skjutsa. Musikföreningen Adrian får kulturpriset och Lilla kulturhuset, Kulturhuset Bastionen invigs. Jag önskar pessimisterna som säger att vi inget gör för kulturen kunde uppskatta det. Inser att det är "fel sorts" kultur för att tillfredsställa. Det gör mig arg. Men det är en annan historia...

December börjar äntligen media larma om sjukersättningens fallgropar. plötsligt står det skrivet överallt det vi försökt flagga för ganska länge. Den Moderatstyrda regeringen ställer folk på bar backe. Arbetslinjen för in folk i bidrag, allt för att få ner sjukskrivnings siffrorna. Protesterna är massiva. Familjen åker till Liseberg. Jag går på jazz/jukonsert av sällan skådat slag. Vi firar jul med släkten. Dessutom kommer vintern. Oj så den kommer. Kung Borre håller oss i ett järngrepp och drömmen om en vit jul är plötsligt infriad, med råge. Jag ser tillbaks på ett behagligt 2009. Jag fick viloåret jag såväl behövde.

2010 börjar lite skakigt med nya operationer och återgång i arbete. Men det kommer att gå bra. Det måste gå bra, så är det bara.

Å så blev det alldeles för långt i år igen:-)
God fortsättning och tänk på att hålla plånboken stängd idag!